Tjänar bankerna mer än någonsin?
Kort svar: I kronor räknat, ja. Bankerna i Sverige hade ett rörelseresultat på 155 miljarder kronor 2025, det högsta sedan SCB:s serie börjar år 2000 och 77 procent mer än 2019. Ökningen kom nästan helt från räntenettot, som fördubblades när Riksbanken höjde räntan 2022 och 2023 och bankerna höjde inlåningsräntan långsammare än utlåningsräntan. Som avkastning på eget kapital är skillnaden mindre: 15,5 procent 2025 mot 15,0 procent 2019. Riskskatten gav staten 6,7 miljarder kronor 2024. S, V och MP vill ta ut en extra skatt på vinsterna; M, KD, L och SD är emot.
Mer om pengar: Statsbudgeten visar vad staten tar in och lägger ut, Elpriset vad elen kostar, Vem äger bostäderna ränteavdraget och vem som äger husen. Hur mycket hushållen har lånat och hur många som har skulder hos Kronofogden står på Hushållens skulder.
Vad bankerna har tjänat sedan år 2000.
Miljarder kronor per år ur bankernas årsredovisningar, hela koncernen i alla länder. Nordea redovisar i euro och räknas om med årets snittkurs. Rörelseresultatet är resultatet före skatt; nettoresultatet efter skatt. Fast penningvärde räknas om med KPI till det senaste årets priser. Alla banker i Sverige är SCB:s bokslutsstatistik för bankerna som juridiska personer, där utdelningar från dotterbolag kan ingå och där Nordea bara finns med sin svenska filial sedan banken flyttade sitt säte till Finland i oktober 2018.
Vinsterna har gått i tre faser. Före finanskrisen ökade de stadigt. 2008 och 2009 föll de, och Swedbank gick med förlust 2009 sedan lånen i Baltikum blivit dåliga. Under åren med låg och negativ styrränta, 2015 till 2021, låg vinsterna ganska stilla. Under pandemin 2020 föll de något, mest för att bankerna reserverade pengar för kreditförluster som sedan i stort sett uteblev.
Från 2022 steg räntorna, och vinsterna steg mer än någon gång sedan år 2000. I kronor räknat är det rekord. Avkastningen på eget kapital, alltså vinsten i förhållande till ägarnas kapital, har inte stigit lika mycket, eftersom bankerna också har mer kapital i dag än före finanskrisen. Avkastningen var ungefär lika hög 2006 och 2007 som 2023 och 2024.
Räntenettot står för ökningen.
Miljarder kronor per år. Räntenettot är ränteintäkterna minus räntekostnaderna; provisionsnettot är avgifterna för fonder, kort, betalningar och rådgivning minus bankens egna avgifter.
En bank tjänar pengar på två huvudsakliga sätt. Den lånar ut till en högre ränta än den betalar för inlåning och upplåning, och den tar betalt för tjänster. Under åren med låg ränta växte avgifterna, särskilt för fonder. Efter 2022 är det räntenettot som har ökat, medan avgifterna ökat ungefär i takt med tidigare.
Styrräntan, bolåneräntan och sparräntan.
Procent per månad sedan 2005. Styrräntan är Riksbankens snitt för månaden. Bolåneräntan är snittet för nya bolån till hushåll med rörlig ränta, högst tre månaders bindning. Inlåningsräntan är bankernas snittränta på hushållens alla inlåningskonton, transaktionskonton för sig. Marginalen är skillnaden mot styrräntan i procentenheter.
Marginalen mot styrräntan är inte bankens vinst. Banken lånar också på marknaden till räntor som rör sig annorlunda än styrräntan, måste hålla kapital mot lånen, betalar till insättningsgarantin och resolutionsfonden och tar risken att lån inte betalas tillbaka. Men förändringen i marginalen visar hur fördelningen mellan bank och kund skiftar när räntan rör sig.
När styrräntan var nära noll kunde bankerna inte sänka inlåningsräntan mycket under noll, så marginalen på inlåningen var nära noll eller negativ. När räntan steg följde bolåneräntan med nästan direkt, medan inlåningsräntan steg långsamt. Då växte marginalen på inlåningen, och det är den som förklarar det mesta av det ökade räntenettot.
Hur snabbt räntan följer med upp och ner.
Hur stor del av styrräntans ändring, i procent, som har nått räntan. Höjningarna räknas från april 2022 till oktober 2023 (styrräntan från 0 till 4 procent), sänkningarna från april 2024 till oktober 2025 (från 4 till 1,75 procent). Över 100 procent betyder att räntan rört sig mer än styrräntan, till exempel för att marknaden räknade med fler höjningar eller sänkningar.
Bolåneräntan följde styrräntan nästan helt åt båda hållen. Inlåningsräntan följde med långsammare uppåt än nedåt: när räntan steg hade drygt hälften av höjningen nått sparkontona efter ett och ett halvt år, men när den sjönk hade tre fjärdedelar av sänkningen nått dem lika snabbt. Den asymmetrin finns i forskningen om många länder och brukar förklaras med att få hushåll byter bank för sparkontots skull.
Svenska banker jämfört med andra länders.
Avkastning på eget kapital, procent per år, för de större bankerna i varje land som EBA följer. EU är snittet för EU och EES, före 2020 med Storbritannien. Norge saknas för 2021.
Svenska banker har länge haft högre avkastning än snittet i EU. Under åren med negativ ränta var skillnaden stor, eftersom många banker i euroområdet hade det svårt efter skuldkrisen. Sedan 2023 har bankerna i Spanien och Italien gått ikapp, och skillnaden mot EU är mindre än tidigare.
Skatten bankerna redan betalar.
Miljarder kronor per år enligt årsredovisningen för staten. Det senaste årets utfall är preliminärt och brukar vara samma tal som året innan tills det revideras. Prognosen är regeringens i budgetpropositionen för 2026.
Riskskatten infördes 2022. Den tas ut på kreditinstitutens skulder, inte på vinsten, och gäller bara koncerner med skulder över ett gränsvärde: 150 miljarder kronor 2022 och 197 miljarder 2026. Skattesatsen var 0,05 procent av skulderna 2022 och 0,06 procent 2023 till 2025. Från 2026 är den 0,07 procent, men varje koncern får då dra av gränsvärdet, så att den som precis passerar inte får ett stort hopp i skatten. 2023 betalade ungefär 30 företag i nio koncerner. Skatten får dras av mot bolagsskatten, så nettot för staten är lägre.
Riksbanken avstyrkte förslaget 2021, eftersom skatten inte är kopplad till hur mycket risk bankerna tar och inte öronmärks till att hantera kriser. Regeringen har räknat med att skatten inte övervältras på kunderna och kallar frågan om vem som till slut betalar för empirisk.
Vad partiernas bankskatter skulle ha gett.
-
Socialdemokraterna
En tillfällig skatt på 23 procent av den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt, bara för bankernas svenska verksamhet. Enligt partiet skulle den ge omkring 10 miljarder kronor i budgetmotionen 2024, 16 miljarder 2025 och 12 miljarder 2026; i vårmotionen 2026 står 4 miljarder. Vilka år snittet räknas på har partiet inte angett.
Motioner 2023/24:2645, 2024/25:3190, 2025/26:3553 och 2025/26:4101.
-
Vänsterpartiet
En skatt på 50 procent av bankernas övervinster 2026 till 2028, där övervinst är det rörelseresultat för banker i Sverige som ligger över snittet för 2018 till 2022, enligt partiets underlag ungefär 88 miljarder kronor. Partiet räknar med cirka 10 miljarder per år och kallar det en mycket försiktig bedömning.
Motion 2025/26:2792, avsnitt 10.4, och partiets räkneunderlag från augusti 2023.
-
Miljöpartiet
En skatt på räntenettot som enligt partiet ger 12,5 miljarder kronor 2026; tidigare motioner angav 16 miljarder för 2025 och 10 miljarder för 2024. Skattesats och tröskel anges inte, så förslaget kan inte räknas om här.
Motioner 2025/26:3770, 2024/25:3220 och 2023/24:2689.
-
Övriga partier och regeringen
M, KD, L och SD är emot en ny bankskatt, och C har inte ställt sig bakom någon. Riksdagen avslog Socialdemokraternas förslag hösten 2025. Regeringen har gett en utredning i uppdrag att se över hur banker beskattas, bland annat med en skatt baserad på räntenettot; den ska redovisas i januari 2027.
Företagarna (september 2026) och kommittédirektivet.
Miljarder kronor per år, räknat som om skatten hade funnits varje år, på SCB:s siffror för alla banker i Sverige. Socialdemokraternas förslag på räntenettot, Vänsterpartiets på rörelseresultatet. Perioden 2013 till 2022 är de år partiets egen budgetmotion 2024 visar i sitt diagram, inte en uppgift från partiet om skatten. Bankernas beteende antas oförändrat, och ingen hänsyn tas till att skatten skulle minska bolagsskatten.
Båda formlerna jämför med ett snitt för tidigare år, och därför ger de nästan ingenting före 2022: vinsterna låg då nära snittet. Under pandemin 2020 och 2021 hade ingen av dem gett något att tala om. Efter räntehöjningarna ger Vänsterpartiets formel mer än partiet självt räknar med, eftersom rörelseresultatet i SCB:s statistik steg mer än partiet antog. Socialdemokraternas formel ger ungefär vad partiet angav 2024, med det antagna snittet.
En bankskatt med din skattesats.
Miljarder kronor, SCB:s siffror för alla banker i Sverige. Snittet för räntenettot följer valet under förslagen ovan. Skatten räknas innan bolagsskatten och utan att bankerna ändrar något.
Vad bankens marginal betyder i kronor.
Kronor per år. Räntorna från början är senaste månadens snitt för nya rörliga bolån och för hushållens inlåning. Marginalen är din ränta minus styrräntan; den täcker också bankens upplåning, kapital, avgifter till staten och risk, så den är inte vinst.
Det går att förhandla om räntan. Bankerna redovisar varje månad sina snitträntor, och den som jämför med listräntan ser ofta att snittet ligger lägre. För sparande ger konton med insättningsgaranti hos mindre banker ofta högre ränta än storbankernas sparkonton.
Bankskatter i Europa sedan 2022.
Ungefär hälften av EU:s länder har infört nya skatter på banker sedan räntorna steg 2022, enligt IMF. Några av dem liknar de svenska förslagen.
-
Spanien
4,8 procent av räntenettot och avgifterna i Spanien för de största bankerna, 2023 och 2024, sedan ombyggd. 2023 gav den 1 263 miljoner euro.
EY, Forbes España (april 2024).
-
Litauen
60 procent av räntenettot över 150 procent av snittet för de fyra åren innan, från maj 2023, sedan förlängd för försvaret. Ungefär 250 miljoner euro 2023 och 230 miljoner 2024.
Lietuvos bankas 2023 och 2024.
-
Tjeckien
60 procent på vinst över 120 procent av snittet 2018 till 2021, 2023 till 2025; förlagan till Vänsterpartiets förslag. Regeringen räknade först med 33 miljarder tjeckiska kronor från bankerna 2023, men finansministern väntade sig sedan ungefär 1 miljard, eftersom bankerna kunde flytta vinster till andra delar av koncernen.
-
Italien
40 procent av ökningen i räntenettot, en gång 2023. Bankerna fick i stället avsätta två och en halv gånger skatten till en bunden reserv, och nästan alla stora banker valde det. Prognosen var 2 till 3 miljarder euro.
-
Ungern
En extra skatt på finansinstitut sedan 2022, med ett mål på 250 miljarder forinter per år 2022 och 2023 och 370 miljarder 2026. Bankerna kunde halvera den 2024 genom att köpa statspapper.
Portfolio 2024 och 2025; IMF WP/24/143.
Vem betalar en bankskatt till slut?
En skatt som tas ut av bankerna kan betalas av ägarna genom lägre vinst, eller av kunderna genom högre utlåningsränta och lägre sparränta. Studierna pekar åt olika håll beroende på hur skatten är byggd. Ingen studie av en svensk bankskatt eller av en skatt på vinst över ett historiskt snitt har hittats.
-
Kunderna betalade en stor del: Spaniens bolåneskatt
När Spanien 2018 flyttade en skatt på bolån från låntagaren till banken steg bolåneräntan med ungefär 10 punkter, motsvarande cirka 80 procent av bankens kostnad. Mest för låginkomsttagare och där det fanns få banker.
Jiménez, Martínez-Miera och Peydró (2024), Who truly bears (bank) taxes?, Journal of Public Economics.
-
Kunderna betalade: skatter på bankernas skulder i EU
I 23 EU-länder 2007 till 2013 höjde avgifter på bankernas skulder både utlåningsräntan och räntemarginalen, mest på marknader med få banker. I Ungern lades skatten från 2010 på de kunder som hade svårast att byta, främst hushållen.
Kogler (2019), International Tax and Public Finance; Capelle-Blancard och Havrylchyk (2017), Review of Finance.
-
Delvis: Tysklands bankavgift
De banker som berördes mest av den tyska avgiften från 2011 lånade ut mindre och ändrade inlåningsräntan, men för den genomsnittliga banken syntes ingen effekt. En senare genomgång fann i snitt 8 punkter högre utlåningsränta hos de mest berörda bankerna.
Buch, Hilberg och Tonzer (2016), Journal of Banking & Finance; SUERF Policy Brief 804 (2024).
-
Ingen tydlig övervältring: Spaniens skatt på räntenettot
Spaniens centralbank fann inga märkbara skillnader i räntemarginal mellan banker som betalade skatten 2023 och banker som inte gjorde det. Författarna påpekar att det är svårt att skilja ut effekten, eftersom ECB höjde räntan samtidigt. Det är den studie som ligger närmast de svenska förslagen.
Estrada García och Pérez Montes (2024), Banco de España, Documento Ocasional 2408.
-
Bedömningar i Sverige och från institutionerna
Lars Calmfors bedömer att en bankskatt sannolikt skulle övervältras på kunderna genom större räntemarginaler. Moderaterna har räknat med 7 000 kronor per år på ett bolån på 3 miljoner, om skatten övervältras helt. IMF bedömer att vinsterna efter 2022 främst beror på att inlåningsräntorna följde med långsamt och troligen är tillfälliga, och föreslår högre kapitalkrav som alternativ till skatt. ECB varnade 2022 för att Spaniens skatt kunde försvaga bankernas kapital och utlåning.
Calmfors (2026), IFN; Moderaterna via Företagarna; IMF WP/24/143; ECB CON/2022/36.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Bankernas årsredovisningar och Nordeas faktabok: rörelseresultat, nettoresultat, avkastning på eget kapital, räntenetto och provisionsnetto ur femårsöversikterna, Handelsbanken, SEB och Swedbank från 2000, Nordea från 2007.
- SCB (CC0): bokslutsstatistik för banker från 2000 (FM0402), räntor på nya bolån och på hushållens inlåning från 2005 och KPI.
- Riksbanken: styrräntan per månad och eurons kurs per år.
- EBA Risk Dashboard (Europeiska bankmyndigheten, fri återanvändning med källa): avkastning på eget kapital per land från 2015.
- Årsredovisningen för staten och budgetpropositionen för 2026: riskskattens intäkter. Lagen om riskskatt (2021:1256) och propositionerna 2021/22:26 och 2024/25:188: skattesats, gränsvärde och vem som betalar.
- Riksdagens motioner, partiernas underlag och de citerade studierna och rapporterna, länkade där de används.
Partiernas skatter räknas i sidan.