Hur mycket är hushållen skyldiga, och hur många klarar inte sina skulder?
Kort svar: De svenska hushållens skulder var 150 % av deras disponibla inkomst 2025, mot 80 % i EU som helhet. Toppen nåddes 2020 med 173 %. Drygt åtta av tio kronor som hushållen lånat av bankerna är bostadslån. Vid slutet av 2025 stod 449 703 personer i Kronofogdens register över skuldsatta, flest på över 20 år, och 33 469 ansökte om skuldsanering, flest någonsin.
Skulderna växte snabbare än inkomsterna i tjugo år.
Skuldkvoten är hushållens samlade lån delat med vad de har kvar att leva på under ett år efter skatt. År 2000 var den 96 % och 2020 som högst 173 %. Sedan räntorna steg 2022 har den sjunkit, till 150 % 2025, eftersom inkomsterna har ökat mer än lånen. Bland EU-länderna har bara Nederländerna och Danmark högre skuldkvot än Sverige.
Bruttoskulden hos hushållen och de ideella organisationer som tjänar hushållen, i procent av den disponibla bruttoinkomsten. Eurostats mått, så att länderna går att jämföra; andra avgränsningar ger andra tal. Norge finns inte i serien. Källa: Eurostat, nasa_10_ki.
Bolånen är de stora, konsumtionslånen de som inte betalas.
Bankerna hade lånat ut 4 320 miljarder kronor till hushållens bostäder i mitten av 2026, 311 miljarder till konsumtion och 587 miljarder till annat. Konsumtionslånen är små i jämförelse men oftare nödlidande, alltså lån som banken inte räknar med att få tillbaka enligt avtalet: 6,0 % av konsumtionslånen i slutet av 2025, mot 0,2 % av bostadslånen. Välj nödlidande lån för att se andelarna över tid.
Utestående lån i miljarder kronor och andel nödlidande lån, per kvartal, från banker, bostadsinstitut och andra monetära finansinstitut. Lån hos långivare utanför den gruppen är inte med. Källa: SCB, finansmarknadsstatistiken.
Med rörlig ränta slår en höjning igenom på några månader.
Riksbanken höjde styrräntan från noll våren 2022 till 4 % i september 2023 och började sänka den igen i maj 2024. Hur fort det märks i hushållens plånböcker beror på hur stor del av bolånen som har rörlig ränta, här lån med en räntebindning på högst tre månader. Andelen var 45 % i slutet av 2021 och har ökat varje år sedan dess, till 78 % i september 2026. Hur bolåneräntan och styrräntan har rört sig står på Bankerna, och vad bankens marginal betyder i kronor för ett bolån på Bankerna, bolånet.
Hushållens utestående bostadslån hos monetära finansinstitut med räntebindning till och med tre månader, delat med alla deras bostadslån, per månad. Andelen är vår uträkning. Källor: SCB, finansmarknadsstatistiken och Riksbanken, styrräntan.
Reglerna som ska hålla nere skulderna.
- Bolånetaket, högsta belåning
- 90 %
- Från 1 april 2026, tidigare 85 %
- Amortering vid belåning över 70 %
- 2 % per år
- Sedan 2016
- Amortering vid belåning 50 till 70 %
- 1 % per år
- Sedan 2016
- Extra amortering vid lån över 4,5 årsinkomster
- Borttagen
- 2018 till 31 mars 2026
Finansinspektionen införde bolånetaket 2010, amorteringskravet 2016 och det skärpta kravet för den som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt 2018. Riksdagen beslutade 4 mars 2026 att reglerna ska stå i lag i stället, att taket höjs till 90 % och att det skärpta kravet tas bort från 1 april 2026. Grundkravet på amortering ligger kvar.
Vad har reglerna gjort? Finansinspektionens samlade utvärdering 2021 fann att de i stort fått avsedd effekt: hushållen lånar mindre, köper billigare bostäder och amorterar mer. En tidigare FI-analys fann att amorteringskravet påverkade äldre köpare mer än yngre, och att de som berördes köpte billigare hus, medan köpen av bostadsrätter inte påverkades märkbart.
Källor: Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU36 om propositionen 2025/26:119, Finansinspektionen, Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder (2021) och FI-analys 10.
Fler skuldsatta igen, och skulderna blir större.
- Personer med skulder hos Kronofogden
- 449 703
- Kronofogden, slutet av
- Deras samlade skuld
- 154 mdkr
- Kronofogden,
- Indrivet under året
- 13,4 mdkr
- Kronofogden,
- Ansökningar om betalningsföreläggande
- 1 146 000
- Kronofogden,
Den som inte betalar en räkning kan få ett betalningsföreläggande, och står skulden kvar hamnar den hos Kronofogden. I slutet av 2025 hade 449 703 personer skulder där, 52 542 fler än 2019 och 4 % av de vuxna. Den samlade skulden har ökat från knappt 83 miljarder kronor 2019 till 154 miljarder, och de 5 % mest skuldsatta står för drygt hälften. Nästan var fjärde har stått i registret i 20 år eller längre.
Källor: Kolada för kommunerna och åren, och Kronofogden, Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026 för talen i texten och korten.
Rekordmånga söker skuldsanering.
Den som inte kan betala sina skulder inom överskådlig tid kan söka skuldsanering hos Kronofogden och betala vad den klarar under några år, varefter resten skrivs av. 33 469 ansökte 2025, 63 % fler än 2019. 43 % av de avgjorda ansökningarna beviljades 2025, mot 32 % året innan. Överkonsumtion anges allt oftare som orsak till skulderna, 35 % av fallen 2024 mot 18 % 2019, medan sjukdom har minskat från 19 % till 10 %. 42 % av dem som sökte 2025 hade sökt minst en gång tidigare, och ungefär 73 % bor i hyresrätt.
Ansökningar och beviljade skuldsaneringar per år. Källa: Kronofogden, Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026, figur 25 och 28.
Tak för räntan och kostnaden sedan 2018.
Snabblån är små lån utan säkerhet som betalas ut fort, ofta efter en ansökan i mobilen, och kallades förr sms-lån. Sedan 1 september 2018 får räntan på sådana högkostnadskrediter vara högst referensräntan plus 40 procentenheter, och de samlade kostnaderna för lånet får aldrig bli större än det lånade beloppet. Finansinspektionen fann i en uppföljning att nyutlåningen av lån utan säkerhet under 50 000 kronor minskade med nästan en fjärdedel efter att taken infördes.
Källor: Propositionen 2017/18:72, SFS 2018:478 och Finansinspektionen, FI-analys 22.
Skulderna hos Kronofogden per kommun.
Tabellen visar kommunen som ligger lägst och högst, mitten av alla kommuner, riket och kommunen du valt ovan.
| Mått | År | Lägst | Mitten | Högst | Riket | Vald kommun |
|---|
Mitten är medianen: hälften av kommunerna ligger över och hälften under. Källa: Kolada.
Hur partierna röstade om bolånereglerna 2026.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Centerpartiet | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade nej till en särskild utvärdering av ändringarna | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Kristdemokraterna | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade nej till en särskild utvärdering av ändringarna | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Liberalerna | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade nej till en särskild utvärdering av ändringarna | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Miljöpartiet | Reserverade sig inte mot lagen men ville att ändringarna utvärderas, med varningen att de kan ge högre bostadspriser och mer skulder | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Moderaterna | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade nej till en särskild utvärdering av ändringarna | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Socialdemokraterna | Reserverade sig inte mot lagen men ville att ändringarna utvärderas, med varningen att de kan ge högre bostadspriser och mer skulder | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Sverigedemokraterna | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade nej till en särskild utvärdering av ändringarna | Betänkande 2025/26:FiU36 |
| Vänsterpartiet | Reserverade sig inte mot lagen. Röstade ja till att ändringarna utvärderas | Betänkande 2025/26:FiU36 |
Riksdagen beslutade 4 mars 2026. Lagförslaget, som höjer bolånetaket till 90 % och tar bort det skärpta amorteringskravet, fick ingen reservation. Kravet på en utvärdering kom i en motion från Socialdemokraterna och en reservation från dem och Miljöpartiet; Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet röstade för utskottets förslag att avslå det.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Eurostat, nasa_10_ki. Hushållens bruttoskuld i procent av disponibel inkomst per land, från 2000.
- Källa: SCB, finansmarknadsstatistiken. Bankernas utlåning till hushållen efter ändamål och nödlidande lån per kvartal från 2014, bostadslånen efter räntebindningstid per månad från 2010.
- Källa: Kolada. Andel invånare 18 år och äldre med skulder hos Kronofogden från 2015 och medianskulden från 2017, per kommun.
- Källa: Kronofogden, rapporten Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026. Rikets tal om skuldsatta, skuldsanering och betalningsförelägganden.
- Egen bearbetning: andelen bolån med rörlig ränta.
- Inte med: snabblånen i kronor och betalningsföreläggandena per kommun, som inte finns som öppen data i en form vi kunnat hämta.
Bankernas vinster, räntor och marginaler står på Bankerna, bostadspriserna på Bostaden, ägandet och ränteavdraget på Vem äger bostäderna och vräkningarna på Hemlöshet.