Vart går statens pengar?

Statskontorets realekonomiska fördelning av anslagen 2009 till 2025 (CC0) knyter varje utbetalning till den myndighet som betalade ut den och till vad den är (lön, bidrag till kommuner, transfereringar till hushåll …). En myndighet kan alltså få pengar från flera anslag i olika utgiftsområden. Myndigheter som betalar vidare, som Försäkringskassan, står för hela beloppet även om pengarna går till hushållen.

SCB:s räkenskapssammandrag för kommunerna (OE0107), senaste året, kronor per invånare i löpande priser. Generella statsbidrag och utjämning är netto: kommuner med hög skattekraft betalar in till utjämningen, så siffran kan bli negativ. Riktade statsbidrag är pengar för ett visst ändamål, till exempel skola eller flyktingmottagande. Samma siffror finns på varje kommuns sida.

Dagens priser räknar om med KPI (SCB). Skattekronan delar kommunal- och regionskatten på kommuner och regioner, och resten (statlig skatt, arbetsgivaravgifter, moms) på statsbudgetens grupper i proportion till 2025 års utgifter. Arbetsgivaravgifterna finansierar i verkligheten främst pensioner och socialförsäkringar, så fördelningen är en förenkling. Riksdagens arvoden är 349 ledamöter med arbetsgivaravgifter, ungefär 0,45 miljarder kr om året.

Statskontorets årsutfall per inkomsttitel 2006 till 2025 (2025 preliminärt). Bruttoskatterna summerar till omkring 2 700 miljarder kr. Av dem går ungefär 1 300 miljarder vidare till kommuner, regioner och ålderspensionssystemet, och staten behåller resten tillsammans med avgifter, utdelningar och bidrag från EU. Avräkningar och periodiseringar visas inte som egna rader.

Regler för 2026 ur Skatteverkets Belopp och procentsatser (SKV 433): grundavdrag och jobbskatteavdrag för den som är under 66 år, genomsnittlig kommunalskatt 32,38 procent (SCB), statlig skatt 20 procent på inkomst över skiktgränsen 643 000 kr efter grundavdrag, arbetsgivaravgift 31,42 procent och public service-avgift. Den allmänna pensionsavgiften på 7 procent räknas inte, eftersom en lika stor skattereduktion tar ut den. Momsen räknar med att hela nettolönen handlas upp, fördelat som ett genomsnittshushålls varukorg (SCB HUT 2021), där hyra, vård och försäkring saknar moms. Ingen begravnings- eller kyrkoavgift.

Avkastningen är ett antagande som du väljer, i kronor före skatt, och samma varje år. Skatten tas ut på det som ligger över gränsen och betalas ur förmögenheten vid årets slut. Gränsen räknas inte upp med inflationen. Räknaren tar inte hänsyn till att någon flyttar, säljer, ger bort eller placerar om för att slippa skatten, och inte heller till andra skatter på avkastningen. Den visar alltså vad skatten gör om ingenting annat ändras.

Det finns ingen statistik över förmögenheter efter 2007, så uppskattningen utgår från 2006. Då betalade 200 788 personer skatt på ungefär 397 miljarder kr över gränsen; 54 141 av dem hade mer än 4 miljoner kr, med ungefär 242 miljarder över den gränsen (SOU 2004:36, SCB). Den lägre siffran räknar upp skattebasen med priserna (KPI), den högre med ekonomins storlek (BNP i löpande priser). Förmögenheterna har sannolikt vuxit mer än så, men forskningen visar också att de rikaste flyttar eller omplacerar när skatten höjs (Seim 2017, Jakobsen m.fl. 2020), och onoterade aktier var undantagna 2006. Intervallet är därför en grov bild, inte en prognos.

Inkomsten är disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ekonomisk standard) inklusive kapitalvinster, för alla personer. Andelarna för 50, 40 och 10 procent är summan av SCB:s decilgrupper, och den högsta procenten kommer ur SCB:s indikatortabell. Till och med 2013 bygger siffrorna på urvalsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK), från 2011 på registerundersökningen Inkomster och skatter. Åren 2011 till 2013 finns i båda, och skillnaden mellan linjerna där är seriebrottet. Inkomster och skatter räknar sedan 2020 med löner och pensioner från de andra nordiska länderna och sedan 2021 med växelvis boende för barn; SCB har räknat om 2011 och framåt på samma sätt. 1992 till 1994 saknas i källan. Kapitalvinster gör toppen ryckig: aktieförsäljningar 2000, 2007 och 2021 syns som toppar.

Allt i miljarder kronor per år och statiskt: ingen ändrar sitt beteende, och effekter på tillväxt och sysselsättning räknas inte. Skatterna följer Finansdepartementets tumregler för 2026 (Beräkningskonventioner): en procentenhet arbetsgivaravgift ger 21,6 miljarder netto och en procentenhet bolagsskatt 11,9. Momsen (16 per procentenhet) och den statliga skatten (3,6) har vi räknat ur departementets skattebaser. En stor sänkning av den statliga skatten blir därför bara ungefärlig.

Räntan har ingen officiell tumregel. Vi räknar skulden 1 244 miljarder gånger ändringen, delat med den genomsnittliga räntebindningen 4,64 år: så mycket av skulden lånas om första året (Riksgälden). Efter några år slår hela ändringen igenom. Arvodena är 349 riksdagsledamöter, statsministern, talmannen och statsråden med arbetsgivaravgifter, ungefär 0,5 miljarder kronor. Förmögenhetsskatten är mittpunkten i intervallet längre ned på sidan.

Utgiftsreglaget tar utfallet 2025 för det valda utgiftsområdet eller anslaget och ändrar det med procenten; hela ändringen går rakt in i saldot. Att myndigheten anställer färre eller att de som får pengarna handlar mindre räknas inte.

Åtgärderna är kostnaden 2026. Reformerna står i reformtabellen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, tabell 1.1) och räknas där som effekt på de offentliga finanserna, inte bara statens budget. Skatteutgifterna är ur Redovisning av skatteutgifter 2026 (skr. 2025/26:98, tabell 2.6 och 2.7): vad särregeln kostar jämfört med en norm, till exempel full moms eller samma energiskatt som på bensin. Att ta bort en åtgärd ger här hela kostnaden tillbaka direkt. I verkligheten tar det tid, folk ändrar sitt beteende, och en del åtgärder överlappar varandra och utgiftsområdena ovan. Summan är därför en övre gräns, inte en prognos. Budgetpropositionen för 2027 kommer efter valet; då byts siffrorna.

Inflationen har inget reglage, med flit. Finansdepartementet anger bara riktningen (Beräkningskonventioner 2026, avsnittet om ändrad prisnivå): högre KPI räknar upp grundavdraget, skiktgränsen och flera punktskatter, så skatterna ger mindre än annars, och utgifterna i de ekonomiska trygghetssystemen blir högre. De indirekta effekterna kommer tidigast året efter och räknas inte in. Någon siffra per procentenhet finns varken där, i Riksgäldens prognos (Statsupplåning 2026:1) eller i budgetpropositionen, och en egen gissning vore inte förankrad i någon officiell källa. Hur inflationen slår på budgeten står i stället i ord längre ned på sidan.

Merkostnaden för importen är SCB:s utrikeshandel med mineraloljor (SITC 33) och gas (SITC 34): vad Sverige betalade för importen minus vad exporten gav, ett krisår, jämfört med vad samma antal ton hade kostat och gett till styckpriserna året före krisen. Importen och exporten räknas var för sig, eftersom Sverige köper råolja och säljer raffinerade produkter. Allt räknas om till senaste årets priser med KPI (SCB). SCB:s tabeller börjar 1977, så krisen 1973 går inte att räkna här; 1977 till 1994 och 1995 och framåt är två tabeller och kan skilja något vid skarven.

Krisstödet 2022 och 2023 är elpriskompensationen till hushållen (8,9 miljarder kr, anslag 2022), gasprisstödet och elstödet till elintensiva företag ur statsbudgeten, den tillfälligt sänkta skatten på bensin och diesel maj till september 2022 (3,9 miljarder kr i minskade inkomster, skr. 2022/23:101) och elstödet 2023 till hushåll (24,5 miljarder kr) och företag (18,2 miljarder kr), som betalades med Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter, alltså utanför statsbudgetens anslag (Årsredovisning för staten 2023, skr. 2023/24:101). Drivmedelsersättningen röstades ned av riksdagen 2022 och betalades aldrig ut. Elstödet gällde elpriset, inte oljan, men elpriset steg av samma gaskris. Krisen kring 1980 har inget krisstöd i modellen: vi har inte hittat en sammanställning.

BNP-förlusten är ditt eget antagande och står på noll från början. Konjunkturinstitutet har inte angett hur mycket energipriserna sänkte BNP 2022, och för krisen kring 1980 har vi inte hittat någon officiell siffra.

Styckpriserna: en energirenovering av ett oljeeldat 1940-talshus med luft-vattenvärmepump och åtta andra åtgärder kostar 417 000 kr (Energimyndighetens husguide, 2023), och ett oljeeldat småhus använder i genomsnitt 2,1 kubikmeter olja om året (Energimyndigheten, Energistatistik för småhus 2016). Det finns långt färre oljeeldade småhus kvar än summan räcker till. En elbuss kostar 4,9 miljoner kr och en dieselbuss 2,5 miljoner kr, och en stadsbuss kör 62 500 km om året med 0,4 liter diesel per km, ungefär 25 kubikmeter (Trivector 2023:9 för Trafikverket). Ny vindkraft på land kostar 10 911 kr per kW och går 3 221 fullasttimmar om året, ungefär 3,4 miljarder kr per TWh om året (Energiforsk 2021:714). Klimatklivet har beviljat 19,0 miljarder kr för åtgärder som väntas minska utsläppen med 3,1 miljoner ton koldioxid om året utöver vad som hade skett ändå (Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning Klimatklivet 2026).

Mindre olja omräknas till ton med 0,85 ton per kubikmeter och jämförs med nettoimporten av mineraloljor det dyraste krisåret. Sparat per år är den mängden gånger importens styckpris det året. Krisen om omställningen redan var gjord minskar bara importdelen, med samma andel. Styckpriserna är dagens, även för krisen kring 1980. Allt är statiskt: priser, beteenden och vad som hade hänt ändå räknas inte. Eget scenario höjer senaste årets nettonota för olja och gas med procenten, ett år.

EU-kommissionens sammanställning EU spending and revenue 2000 till 2025 (CC BY 4.0), omräknad till kronor med årets genomsnittskurs. Inbetalningen är landets egna medel inklusive tullar, som landet tar upp men som tillhör EU; 2025 är budgeterat. Befolkningen är Eurostats. Regionerna är kommissionens regionalisering av sammanhållningsfonderna och landsbygdsprogrammet (cohesiondata, sju senaste åren); direktstöd till jordbruket ingår inte där.

Sidas utbetalningar per land och ändamål ur Sidas IATI-rapportering (iati.openaid.se) 1998 till 2025. Sida hanterar ungefär hälften av utgiftsområde 7; resten är bland annat kärnstöd till FN och Världsbanken, som inte går att knyta till ett land. Det senaste året kan öka när sena rapporter kommer in.

Eurostat, offentliga utgifter efter ändamål (gov_10a_exp, COFOG), procent av BNP, CC BY 4.0. Länderna redovisar enligt samma regler, men vad som räknas som offentligt skiljer sig: där pensioner eller sjukförsäkring sköts privat blir de offentliga utgifterna lägre.