Vad kostar kulturen och idrotten, och vem är med?
Kort svar: Staten lägger drygt 17 miljarder kronor på kultur, medier, trossamfund och fritid 2026, och av dem går 2,2 miljarder till idrotten. Kommunerna lade 1 466 kronor per invånare på kultur och 2 118 kronor på fritid 2025. Andelen vuxna som är medlemmar i minst en förening har minskat från 78 procent åren 2014 och 2015 till 69 procent 2023. Bland barn mellan 12 och 18 år idrottar 46 procent i en förening i familjerna med lägst inkomst, mot 68 procent i dem med högst.
Mer på sajten: Statsbudgeten visar alla utgiftsområden, Kommunernas ekonomi hela kommunbudgeten, Public service och medier mediestödet och public service, Demokrati valen och de förtroendevalda, Familjepolitik barnens villkor och Föreningar föreningarna i din kommun. Kommunernas kulturutgifter finns också som lager på kartan.
Folkbildningen är den största posten, och den har krympt.
Utgiftsområde 17 i statsbudgeten rymmer kulturen, medierna, trossamfunden, idrotten och folkbildningen. I fast pris har utgifterna legat mellan 16 och 20 miljarder kronor om året sedan 2011, utom under pandemin 2020 och 2021 då krisstöden lyfte dem till 25 och 28 miljarder. Folkbildningen, alltså studieförbunden och folkhögskolorna, fick 4,1 miljarder 2025 mot 5,8 miljarder 2021. Stödet till idrotten är omkring 2,1 miljarder om året.
Utfall i miljoner kronor, fast pris 2025 omräknat med konsumentprisindex. Folkbildningen är ett anslag till och med 2023 och två från 2024, ett till studieförbunden och ett till folkhögskolorna; här är de ihoplagda. Regional kultur är bidraget till regionernas kulturverksamhet i kultursamverkansmodellen. Hela budgeten, alla utgiftsområden, finns på Statsbudgeten.
Idrottshallarna har dragit ifrån biblioteken.
Kommunerna betalar det mesta av den kultur och fritid som finns nära invånarna: bibliotek, kulturskola, idrottshallar, simhallar och bidrag till föreningar. I fast pris har kostnaden för fritid per invånare ökat med 31 procent sedan 2010, och för idrotts- och fritidsanläggningarna med 49 procent. Kulturen har ökat med 6 procent, medan biblioteken kostar 4 procent mindre. Mellan kommunerna skiljer det mycket: kulturen kostade 709 kronor per invånare i Färgelanda och 2 877 i Umeå 2025.
Nettokostnad i kronor per invånare, fast pris 2025: det kommunen betalar efter avgifter och bidrag. Kulturen omfattar bland annat biblioteken och kulturskolan, och fritiden anläggningarna, fritidsgårdarna och bidragen till föreningar. Uppgift saknas för 2012. En kommun kan få ett negativt värde ett år då intäkterna var större än kostnaderna, till exempel när en anläggning såldes. Hela kommunbudgeten finns på Kommunernas ekonomi.
Färre besök än före pandemin, lika många lån.
Folkbiblioteken lånade ut 5,0 böcker och andra medier per invånare 2025 och hade 4,6 fysiska besök per invånare. Besöken föll till 2,9 under pandemin 2021 och har inte kommit tillbaka till 6,0 som 2019. Bland barn mellan 12 och 18 år hade 58 procent varit på ett bibliotek det senaste halvåret 2023, oftare i familjer med låg inkomst än med hög, se tabellen längre ner.
Lån och fysiska besök på folkbiblioteken per invånare, ur Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik via Kolada. Lånen räknar böcker, tidskrifter, film och andra medier men inte e-böcker. Serien börjar 2019.
Besöken är tillbaka på samma nivå som före pandemin.
Museerna hade 30,0 miljoner besök 2025, en procent färre än året innan. Rekordet är 31,6 miljoner 2019. Under pandemin halverades besöken. En fjärdedel av besöken 2025 gjordes av barn och unga, och 6 procent var skolbesök. Från 2024 till 2025 ökade besöken på de statliga museerna utanför de centrala myndigheterna med 14 procent, medan de kommunala museerna fick 7 procent färre.
Besök på museer i miljoner, Myndigheten för kulturanalys, Museer 2025. Fri entré för barn och unga på de statliga museerna gäller sedan 2016.
Färre är medlemmar, och ännu färre är aktiva.
Sju av tio vuxna är medlemmar i minst en förening, men bara en av fyra är aktiv i någon. Båda andelarna har minskat sedan mitten av 2010-talet. Skillnaden mellan grupperna är stor: i femtedelen med lägst inkomst är 46 procent medlemmar, i femtedelen med högst 81 procent. Föreningarna räknar fackförbund, bostadsrättsföreningar, idrott, kultur och andra.
| 16 år och äldre, procent | 2012/13 | 2014/15 | 2018/19 | 2023 |
|---|
| 2023, procent | Medlem i minst en förening | Aktiv i minst en förening | Medlem i idrotts- eller friluftsförening | Medlem i kultur-, musik-, dans- eller teaterförening |
|---|
SCB, undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), intervjuer med ett urval av befolkningen 16 år och äldre. Inkomsten är disponibel inkomst per konsumtionsenhet i hushållet. Uppgift om minst en förening saknas för 2012 och 2013. Föreningarna i din kommun finns på Föreningar.
Staten betalar per träningstillfälle.
Det statliga lokala aktivitetsstödet, LOK-stödet, går till idrottsföreningar för varje deltagartillfälle med barn och unga. Riksidrottsförbundet fördelar det, och antalet tillfällen styr också hur förbunden delar resten av statens idrottsstöd. 2025 rapporterade 10 291 föreningar 65,4 miljoner deltagartillfällen, fler än före pandemin. Mest ökade de yngsta: bland 7 till 12-åringarna var det 19 procent fler tillfällen än 2019, medan de mellan 21 och 25 år var 3 procent färre.
- Stödet gäller deltagare mellan 7 och 25 år. Från hösten 2025 räknas även 6-åringar, som stod för omkring en miljon tillfällen.
- En sammankomst ska ha minst tre deltagare och en ledare, och högst 20 deltagare per ledare.
- Varje deltagare räknas högst fem gånger i veckan mellan 10 och 25 år och tre gånger mellan 7 och 9 år.
- Anslaget Stöd till idrotten är 2 153 miljoner kronor 2026 i regeringens budget.
Deltagartillfällen i miljoner. Riksidrottsförbundet, LOK-stödsredovisning 2025 (preliminära siffror, maj 2026) och föreskrifterna om statligt lokalt aktivitetsstöd från 2023. Kommunerna har ofta ett eget lokalt aktivitetsstöd utöver det statliga.
Föräldrarnas inkomst syns mest bland flickorna.
56 procent av barnen mellan 12 och 18 år idrottar i en förening eller klubb. Pojkarna gör det oftare än flickorna, och skillnaden är störst där familjen har låg inkomst eller föräldrarna kort utbildning: där idrottar 37 procent av flickorna mot 61 procent av pojkarna med föräldrar som har förgymnasial utbildning. Museerna besöks oftare av barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, biblioteken oftare av barn i familjer med låg inkomst.
| 12 till 18 år, 2023, procent | Idrottar i förening, flickor | Idrottar i förening, pojkar | Tränar så att de blir andfådda varje vecka | Har besökt ett museum | Har varit på ett bibliotek |
|---|
SCB, Barns fritid och kulturella besök 2023, barnundersökningen inom ULF/SILC. Stapeln visar andelen som idrottar i förening eller klubb. Museum och bibliotek gäller det senaste halvåret. Inkomsten är familjens disponibla inkomst, i femtedelar. Mer om barnens villkor finns på Familjepolitik.
Bidraget har minskat med en tredjedel.
Studieförbunden ordnar studiecirklar, kurser och kulturprogram och får statsbidrag via Folkbildningsrådet. I budgeten för 2024 föreslog regeringen att bidraget skulle minska med 250 miljoner kronor 2024, 350 miljoner 2025 och 500 miljoner 2026. För 2026 är anslaget 1 496 miljoner kronor, 145 miljoner mindre än 2025. Bidragen och kontrollen av hur de används har diskuterats i flera år.
| Vad | Så är det |
|---|---|
| Anslaget till studieförbunden | 1 641 miljoner kronor 2025 och 1 496 miljoner 2026 i regeringens budget. |
| Studieförbundens intäkter för folkbildningen | 4 146 miljoner kronor 2022, 3 557 miljoner 2023 och 3 183 miljoner 2024 i fast pris, enligt Folkbildningsrådet. Intäkterna kommer från staten, regionerna, kommunerna och deltagaravgifter. |
| Studieförbundens deltagartimmar i kultur | 1,4 timmar per invånare 2025 mot 4,4 timmar 2018, se tabellen över kommunerna. |
| Ibn Rushd | Folkbildningsrådet krävde i december 2023 tillbaka 146 900 kronor efter en granskning som fann brister mot de grundläggande villkoren. I september 2024 beslutade rådet att förbundet inte får statsbidrag 2025 till 2027. Förbundet har beslutat att avveckla verksamheten. |
Budgetpropositionen för 2024 och kulturutskottets betänkanden 2024/25:KrU1 och 2025/26:KrU1, Folkbildningsrådet, Studieförbundens ekonomi 2024, och Folkbildningsrådets beslut om Ibn Rushd.
Vad partierna ville lägga på kultur och idrott 2026.
I kulturutskottet stod regeringspartierna och Sverigedemokraterna bakom regeringens förslag till budget för utgiftsområde 17. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade egna budgetar och redovisade sina förslag i särskilda yttranden. Tabellen visar skillnaden mot regeringens förslag.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna | Regeringens förslag: 17 337 miljoner kronor till hela utgiftsområdet, 2 153 miljoner till idrotten, 145 miljoner mindre till studieförbunden och 75 miljoner mer till folkhögskolorna | Riksdagen, 2025/26:KrU1 |
| Socialdemokraterna | 749 miljoner kronor mer, bland annat 350 miljoner mer till studieförbunden och 100 miljoner vardera till idrotten, kulturskolan och den regionala kulturen | 2025/26:KrU1, motion 2025/26:3459 |
| Vänsterpartiet | 2 458 miljoner kronor mer, bland annat 500 miljoner till studieförbunden, 380 miljoner till folkhögskolorna, 425 miljoner till idrotten och fri entré för vuxna på de statliga museerna | 2025/26:KrU1, motion 2025/26:3170 |
| Centerpartiet | 769 miljoner kronor mer, bland annat 500 miljoner till studieförbunden och 225 miljoner till idrotten | 2025/26:KrU1, motion 2025/26:3747 |
| Miljöpartiet | 2 405 miljoner kronor mer, bland annat 500 miljoner till studieförbunden, 100 miljoner till folkhögskolorna, 130 miljoner till idrotten och 200 miljoner till kulturskolan | 2025/26:KrU1, motion 2025/26:3520 |
Sammanfattat ur kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU1 den 27 november 2025. Beloppen gäller 2026 och är ändringar mot regeringens förslag. Mer om varje parti på Partierna.
Kommun för kommun.
Kostnaden per invånare för kultur och fritid, biblioteken och studieförbunden 2025. Sorterat efter namn.
| Kommun | Kultur, kr per inv. | Fritid, kr per inv. | Anläggningar, kr per inv. | Bibliotek, kr per inv. | Kulturskola, kr per inv. | Lån per inv. | Biblioteksbesök per inv. | Deltagartimmar i kultur per inv. |
|---|
Nettokostnad 2025. Deltagartimmarna gäller studieförbundens kulturprogram och studiecirklar i kultur.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. Kommunernas nettokostnader för kultur, fritid, anläggningar, bibliotek och kulturskola, bibliotekens lån och besök och studieförbundens deltagartimmar per kommun 2010 till 2025.
- Källa: Statskontoret, statsbudgetens utfall per anslag 1997 till 2025, samma data som Statsbudgeten.
- Källa: SCB, föreningar och SCB, barns fritid och kulturella besök, undersökningarna av levnadsförhållanden.
- Källa: Myndigheten för kulturanalys, Museer 2025.
- Källa: Riksidrottsförbundet, LOK-stöd 2025 och föreskrifterna om statligt lokalt aktivitetsstöd.
- Källa: Folkbildningsrådet, Studieförbundens ekonomi 2024, beslutet om Ibn Rushd 2023, styrelseprotokollet den 4 september 2024 och Ibn Rushds besked om avveckling.
- Källa: kulturutskottets betänkande 2024/25:KrU1 och 2025/26:KrU1.
- Inte med: hur många som går på teater, konsert och bio, eftersom vi inte hittat en serie per år som vi kan kontrollera.
Inget är uppskattat av oss. Museibesöken och LOK-stödet är avskrivna ur rapporterna.