Vem betalar för rören under gatorna?
Kort svar: Kommunerna behöver investera omkring 37 miljarder kronor om året i vatten och avlopp fram till 2040, enligt Svenskt Vatten. 2025 investerade de drygt 31 miljarder, dubbelt så mycket som 2019. Ledningarna byts ut i en takt av ungefär en halv procent om året, så det skulle ta omkring 200 år att förnya hela nätet. Avgiften betalas av dem som är anslutna, och en villa betalar i snitt 12 537 kronor om året 2026, från drygt 5 000 kronor i Fagersta till nästan 26 000 i Trosa. Över en miljon människor har egen brunn, och omkring 700 000 hus har eget avlopp.
Mer på sajten: Kommunernas ekonomi visar vad kommunerna lägger pengarna på, Klimat och energi utsläppen och elen per kommun, Sveriges miljöpåverkan vad vi gör av med och Infrastruktur järnvägen och vägarna, som också har ett eftersatt underhåll.
Rören är gamla och byts långsamt.
- Behov per år fram till 2040
- 37 mdr kr
- Svenskt Vatten,
- Investerat 2025
- 31 mdr kr
- Svenskt Vatten,
- Vattenledningar som förnyades 2024
- 0,48 %
- Svenskt Vatten,
- Önskvärd förnyelse per år
- 0,7 %
- Svenskt Vatten,
Sverige har drygt 80 000 kilometer kommunala vattenledningar och nästan lika mycket spillvattenledningar. 2024 byttes 402 kilometer vattenledning och 384 kilometer spillvattenledning, ungefär en halv procent av nätet. I den takten tar det omkring 200 år innan alla rör är utbytta, vår uträkning, medan Svenskt Vatten anser att takten borde vara 0,6 till 0,7 procent.
Investeringsbehovet på omkring 590 miljarder kronor till 2040 gäller ledningsnätet (cirka 17 miljarder om året), reningsverken (11) och vattenverken (9). Eftersom vatten och avlopp betalas med avgifter och inte med skatt räknar Svenskt Vatten med att avgifterna skulle behöva öka med närmare 80 procent till 2040 om allt annat är lika.
Källor: Svenskt Vatten, Investeringsrapporten 2026, och Resultatrapport för VASS Drift 2024. Kronor i löpande priser.
Vad vatten och avlopp kostar i din kommun.
Nils Holgersson-rapporten jämför varje år vad samma hyreshus skulle betala i varje kommun, räknat per kvadratmeter bostadsyta. I mitten av kommunerna kostar vatten och avlopp 107 kronor per kvadratmeter och år 2025, nästan tre gånger så mycket som 1996. Avgiften får bara täcka vad VA kostar, så skillnaden mellan kommunerna speglar mest hur långa ledningarna är per invånare och hur mycket som byggs om.
Kommunerna bygger mer än förut.
Kommunernas investeringar i vatten och avlopp har ökat från omkring 660 kronor per invånare 2017 till över 1 100 kronor 2025, i löpande priser. Kommuner med många fritidshus och långa ledningar, som Härjedalen, Åre och Tanum, ligger högst per invånare. Hur kommunernas hela ekonomi ser ut står på Kommunernas ekonomi.
Nio av tio får vattnet från kommunen.
Omkring 88 procent av befolkningen har kommunalt vatten. Över en miljon människor som bor permanent har egen brunn eller delar en med grannarna, och för den brunnen svarar ägaren själv. Närmare hälften av dricksvattnet kommer ur grundvatten, och resten tas ur sjöar och vattendrag.
Från 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten: 4 nanogram per liter för summan av fyra ämnen och 100 nanogram för summan av 21 ämnen. Tidigare fanns bara en gräns för när vattenverket skulle göra något.
Det största utbrottet av sjukdom från dricksvatten i Sverige i modern tid kom i Östersund i november 2010, när parasiten Cryptosporidium kom in i vattnet. Ungefär 45 procent av de omkring 60 000 invånarna blev sjuka, och kommunen bad invånarna koka vattnet i flera månader.
Det finns ingen öppen nationell sammanställning över hur många kokningsrekommendationer kommunerna utfärdar, så de går inte att jämföra här.
Källor: Livsmedelsverket, Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk, och LIVSFS 2022:12; SGU, Vatten; Widerström m.fl., Large Outbreak of Cryptosporidium hominis Infection Transmitted through the Public Water Supply, Sweden, Emerging Infectious Diseases 2014.
Grundvattnets status kommun för kommun.
Vattenmyndigheterna bedömer om varje grundvattenförekomst har god kemisk och kvantitativ status. Nästan alla gör det, men i några kommuner, lägst Borgholm, Trelleborg och Östhammar, har en stor del av förekomsterna inte god status.
Grundvattnet räcker inte alltid till. I maj 2025 varnade SGU för risk för vattenbrist på Gotland och i Kalmar, Blekinge och Skåne, och i augusti samma år var nivåerna fortfarande ovanligt låga i södra Sverige. I april 2026 kom en ny varning för Skåne. Det finns ingen nationell sammanställning över kommunernas bevattningsförbud.
Källor om torkan: SGU, Risk för vattenbrist (13 maj 2025), Fortsatt låga grundvattennivåer (27 augusti 2025) och Meddelande om vattenbrist (21 april 2026). Hur klimatet förändras står på Klimat och energi.
Samma vatten, olika pris.
Tabellen visar kommunen som ligger lägst och högst, mitten av alla kommuner, riket och kommunen du valt ovan, för det senaste året med siffror.
| Mått | År | Lägst | Mitten | Högst | Riket | Vald kommun |
|---|
Kronor i löpande priser. Mitten är medianen: hälften av kommunerna ligger över och hälften under. Kommuner som har lagt vatten och avlopp i ett eget bolag, som Stockholm och Malmö, redovisar inga kostnader eller investeringar här och saknas i de raderna. VA-avgiften saknar rikesvärde i Kolada, där är riket vår uträkning av mitten av kommunerna.
700 000 hus med eget avlopp.
Havs- och vattenmyndigheten räknar med ungefär 700 000 små avloppsanläggningar med vattentoalett, mest i fritidshus och på landsbygden. Omkring en tredjedel av dem har okänd rening eller ingen rening efter slamavskiljaren. Hur mycket fosfor de släpper ut i havet är omstritt och skattningarna går isär, så någon siffra står inte här. Det är kommunens miljönämnd som har tillsyn och kan kräva att ägaren bygger om.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Avlopp, uppdaterad .
Vad partierna vill.
Riksrevisionen granskade 2025 statens stöd till kommunerna för vatten och avlopp (RiR 2025:2) och kom fram till att insatserna brister i flera avseenden och inte är effektiva. Riksdagens civilutskott behandlade granskningen i oktober 2025. Här är vad regeringen och de partier som lagt egna förslag i riksdagen vill, med en källa var.
- Regeringen (M, KD och L): instämmer i huvudsak i Riksrevisionens beskrivning av problemen och hänvisar till uppdrag som redan pågår och till VA-beredskapsutredningen (SOU 2024:82). Källa: betänkande 2025/26:CU3.
- Socialdemokraterna: vill se över nya former för stöd och finansiering av beredskapen för vatten och avlopp. Källa: motion 2025/26:635.
- Vänsterpartiet: kallar regeringens passivitet oacceptabel och vill ha bättre tillsyn och uppföljning av kommunernas vattentjänstplaner. Källa: betänkande 2025/26:CU3.
- Miljöpartiet: vill att lagen kräver planer för att förnya ledningarna, att avgiften får gå till fonder för framtida investeringar och att ett nationellt stöd utreds. Källa: motion 2025/26:3368.
- Kristdemokraterna: vill utreda statliga kreditgarantier och att staten delar ränterisken med kommunerna. Källa: motion 2025/26:1726.
Listan tar bara med förslag vi har kunnat belägga i riksdagens dokument från riksmötet 2025/26. Ett parti som saknas kan ha lagt andra förslag. Mer om partierna står på Partierna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. VA-avgiften per kvadratmeter ur Nils Holgersson-rapporten, kommunernas kostnader och investeringar för vatten och avlopp per invånare och andelen grundvattenförekomster med god status ur Vattenmyndigheterna.
- Källa: Svenskt Vatten, Investeringsrapporten 2026, Resultatrapport för VASS Drift 2024 och Taxestatistik 2026. Bara rikets tal och de lägsta och högsta avgifterna.
- Källa: Livsmedelsverket, SGU och Havs- och vattenmyndigheten för dricksvattnet, grundvattnet och de enskilda avloppen, och riksdagens dokument för politiken. Länkarna står under varje avsnitt.
- Egen bearbetning: hur lång tid det tar att byta hela ledningsnätet, som 100 delat med andelen som förnyas per år. Rikets VA-avgift som mitten av kommunerna, eftersom Kolada saknar rikesvärde. Kostnader och investeringar under 100 kronor per invånare är borttagna, eftersom de är rester i kommuner som har lagt VA i ett bolag.
- Inte med: hur många kokningsrekommendationer och bevattningsförbud kommunerna utfärdar. Det finns ingen öppen nationell sammanställning.
Inget är uppskattat av oss utom det som står under egen bearbetning. Siffrorna kommer från Kolada. Kommunernas hela ekonomi står på Kommunernas ekonomi, vad vi släpper ut och gör av med på Sveriges miljöpåverkan och vägar och järnväg på Infrastruktur.