Gruvorna: malmen, EU:s kritiska råvaror och tillstånden
Kort svar: Sverige bröt nästan 80 miljoner ton malm 2025 i 13 gruvor, de flesta i Norrbotten och Västerbotten. Det gjorde Sverige till EU:s största producent av järnmalm, med omkring 90 procent av unionens brytning, och till en stor producent av bly och zink. LKAB:s fyndighet Per Geijer vid Kiruna är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa, och EU har pekat ut den och flera andra svenska projekt som strategiska. Att få alla tillstånd för en ny gruva tar ofta sex till åtta år. Bolaget betalar en mineralersättning på två promille av malmens värde, och nya gruvor på renbetesmark har gett konflikter med samebyarna, som i Gállok vid Jokkmokk.
Mer på sajten: Statens bolag om vad LKAB delar ut till staten, EU om unionens politik, Landsbygden om befolkningen i gruvkommunerna och Sveriges miljöpåverkan om gruvavfallet jämfört med resten av EU.
Nio av tio ton järnmalm i EU bryts i Sverige.
Staplarna visar Sveriges andel av gruvproduktionen i EU 2025, räknat på metallinnehållet. Sverige bröt 27,5 av EU:s 30,7 miljoner ton järnmalm. Zinkandelen var högre 2024, 45 procent, när den stora Taragruvan på Irland stod still. Guldet, 7 ton, och silvret, 436 ton, är små mängder i världen: omkring 0,2 procent av världens guld och 1,7 procent av silvret.
SGU, Bergverksstatistik 2025 (Periodiska publikationer 2026:1), figur 9.
Malmen som bryts, år för år sedan 1955.
Järnmalmen är den sovrade malmen, alltså efter att gråberget sorterats bort. Ickejärnmalm är malm med koppar, zink, bly, guld och silver. Järnmalmsbrytningen föll kraftigt under krisen i stålindustrin kring 1980, då många mindre gruvor i Bergslagen lades ned. Sedan 1990 har ickejärnmalmen vuxit, mest genom att Aitik utanför Gällivare byggts ut.
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 1, miljoner ton.
Vad ickejärnmalmen innehåller.
Metallinnehållet i de slig som anrikningsverken skickar till smältverken, sedan 1978. Malm med låg halt ger mycket gråberg och sand per ton metall.
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 14. Koppar, bly och zink i tusen ton, guld och silver i ton.
De gruvor som var i drift 2025.
Tabellen visar hur mycket malm som bröts i varje gruva 2025. För järnmalmsgruvorna är det den brutna råmalmen, för de andra den malm som gick till anrikning. Aitik bryter dessutom mer gråberg än malm. Gruvnäringen sysselsatte 8 979 personer 2025 enligt SGU:s enkät.
| Gruva | Ägare | Kommun | Malm | Miljoner ton |
|---|
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 5 och 11. Gruvor som bara bryter industrimineral, kalksten eller sten ingår inte. Björkdalsgruvan ägs sedan 2024 av Alkane Resources.
EU:s lag om kritiska råvaror och de svenska projekten.
EU:s förordning om kritiska råvaror, Critical Raw Materials Act, trädde i kraft 2024. Målet är att unionen 2030 själv ska bryta minst 10 procent, förädla 40 procent och återvinna 25 procent av vad den gör av med av de strategiska råvarorna, och inte få mer än 65 procent från ett enda land. Projekt som EU pekar ut som strategiska ska få snabbare tillståndsprövning, högst 27 månader för en gruva, och lättare få finansiering.
Per Geijer vid Kiruna
LKAB berättade i januari 2023 om mer än en miljon ton oxider av sällsynta jordartsmetaller i Per Geijer, den största kända fyndigheten i Europa. Efter fler borrningar redovisade bolaget 2024 omkring 2,2 miljoner ton i 1,2 miljarder ton mineraltillgångar, ännu bara i den lägsta säkerhetsklassen. Metallerna behövs bland annat till magneter i vindkraftverk och elmotorer. LKAB har sagt att det kan ta 10 till 15 år innan brytningen börjar, mest på grund av tillstånden.
LKAB, pressmeddelanden 12 januari 2023 och 2024
Den första listan, mars 2025
EU-kommissionen valde 47 strategiska projekt i unionen. Fem av dem var svenska: LKAB:s Per Geijer och Malmberget, LKAB:s industripark i Luleå som ska utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall, Talgas grafitprojekt i Vittangi och Northvolts batteriåtervinning Revolt.
Europeiska kommissionen, 25 mars 2025; Svemin, 25 mars 2025
Den andra listan, oktober 2026
I den andra omgången valde kommissionen 46 projekt i 16 medlemsländer bland 102 ansökningar. Från Sverige kom kopparprojektet Viscaria vid Kiruna med. Ansökningsomgången öppnades i Kiruna i september 2025.
Europeiska kommissionen, 9 oktober 2026
Förordning (EU) 2024/1252. Att ett projekt är strategiskt betyder inte att det har fått sina tillstånd; prövningen görs fortfarande enligt svensk lag.
Undersökningstillstånd, koncessioner och väntetiden.
Den som vill leta efter malm söker ett undersökningstillstånd hos Bergsstaten. För att få bryta krävs en bearbetningskoncession, som prövar om fyndigheten kan brytas lönsamt och om platsen är lämplig, och sedan ett miljötillstånd från mark- och miljödomstolen. Tabellen visar de tillstånd som gällde vid slutet av 2025, per län.
| Län | Undersökningstillstånd | km² | Koncessioner | km² |
|---|
Bearbetningskoncessioner som söktes, beviljades och avslogs varje år. En ansökan avgörs ofta ett eller flera år efter att den lämnats in.
Sex till åtta år
Enligt LKAB tar det i genomsnitt sex till åtta år att få alla tillstånd för en gruva i Sverige, längre än i Finland och Kanada. Prövningen sker i flera steg hos olika myndigheter och domstolar, och varje steg kan överklagas.
LKAB, citerat av SVT
Utredningen om en samordnad prövning
Mineralutredningen föreslog 2024 att prövningen ska samordnas, med en ny myndighet för miljöprövning och bättre samråd med samebyarna och kommunerna. Branschorganisationen Svemin tillstyrkte huvuddragen i sitt remissvar.
SOU 2024:98; Svemin, remissvar juni 2025
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 19, 23 och 24, med uppgifter från Bergsstaten. Undersökningstillstånd enligt minerallagen 1 kap. 1 §. Kallak K nr 1 lämnades till regeringen för avgörande 2015 och 2017.
Vad gruvbolagen betalar för malmen.
Sverige har ingen särskild gruvskatt. Gruvbolagen betalar vanlig bolagsskatt, och den som har en bearbetningskoncession betalar dessutom en mineralersättning på två promille av värdet av den malm som brutits. Tre fjärdedelar går till markägarna inom koncessionsområdet och en fjärdedel till staten, som använder den till forskning och utveckling om hållbar gruvdrift. Järnmalm som LKAB bryter på statens mark ger alltså en del av ersättningen till staten två gånger.
| Land | Avgift | Källa |
|---|---|---|
| Sverige | Mineralersättning 0,2 procent av malmens värde, 0,15 till markägaren och 0,05 till staten. | Minerallagen 7 kap. 7 § |
| Finland | Gruvmineralskatt sedan 2024: 0,6 procent av metallinnehållets värde, höjd till 2,5 procent från 1 januari 2026. Skatten gav 31 miljoner euro 2024, varav 19 miljoner gick till kommunerna. Markägaren får dessutom en avgift på 0,15 procent och 50 euro per hektar. | Lag 1361/2025; Chambers, Mining 2025 |
| Norge | Markägaren får 0,5 procent av försäljningsvärdet för statens mineraler, och i Finnmark går ytterligare 0,25 procent till Finnmarkseiendommen. | Mineralloven; Chambers, Mining 2025 |
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 25, miljoner kronor. Länderna har olika bolagsskatt, så avgiften ensam säger inte hur mycket ett gruvbolag betalar sammanlagt.
Gruvorna och renbetet på samma mark.
Nästan alla gruvor och de flesta undersökningstillstånd i Norrbotten och Västerbotten ligger inom renskötselområdet, där samebyarna har rätt att låta renarna beta. En gruva tar mark i anspråk, och vägar, järnvägar och kraftledningar till den kan skära av flyttleder mellan betesmarkerna. Både rennäringen och mineralfyndigheterna kan vara av riksintresse, och då ska den prövande myndigheten väga dem mot varandra.
Gállok, eller Kallak, vid Jokkmokk
Jokkmokk Iron Mines, dotterbolag till Beowulf Mining, sökte bearbetningskoncession för en järnmalmsfyndighet 40 kilometer väster om Jokkmokk 2013. Regeringen beviljade koncessionen den 22 mars 2022 för ett område på 103 hektar inom samebyarna Jåhkågasska tjiellddes och Sirges betesmarker. Regeringen bedömde att rennäringen och gruvan inte kan finnas samtidigt i området och gav gruvan företräde, med villkor för att begränsa skadan.
Regeringsbeslut 22 mars 2022
FN och Unesco
Två av FN:s särskilda rapportörer, för urfolks rättigheter och för miljö och mänskliga rättigheter, uppmanade i februari 2022 regeringen att inte bevilja koncessionen, med hänvisning till samernas rätt till fritt och informerat förhandssamtycke. Unesco bedömde att gruvan kunde påverka världsarvet Laponia, 34 kilometer bort, i stor eller mycket stor utsträckning.
OHCHR, 10 februari 2022; Unesco
Högsta förvaltningsdomstolen
Samebyarna begärde rättsprövning av regeringens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen fann i juni 2024 att beslutet inte stred mot någon rättsregel, och koncessionen står kvar. Sametinget har krävt att beslutet dras tillbaka. Gruvan behöver fortfarande ett miljötillstånd.
HFD 2024 not. 36, mål 3893-22, 25 juni 2024
Samebyarnas och renskötselområdets utbredning visar Sametinget. Mineralutredningen (SOU 2024:98) föreslog ett tydligare samråd med samebyarna tidigt i prövningen.
Gruvavfallet, utsläppen och efterbehandlingen.
Det mesta som lämnar en gruva är avfall: gråberg som sprängs loss för att komma åt malmen och sand som blir kvar när metallerna anrikats. Sanden läggs i dammar. Ur gammalt avfall kan metaller lakas ut i vattendragen i hundratals år, och den som driver gruvan ska ställa en säkerhet för att området efterbehandlas när driften upphör. För gamla gruvor där ingen ansvarig finns kvar leder SGU efterbehandlingen med statliga pengar.
Utsläppen av metaller till vatten från alla svenska gruvor, enligt bolagens miljörapporter.
SGU, Bergverksstatistik 2025, tabell 15 och 17; utsläppen är SGU:s bearbetning av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP), kilo per år. Säkerheten ställs enligt miljöbalken 16 kap. 3 §. Hur Sveriges gruvavfall står sig mot resten av EU visar Sveriges miljöpåverkan.
Vad partierna vill med gruvorna.
Riksdagen debatterade mineralpolitiken den 17 mars 2026 och avslog alla motioner dagen efter. Tabellen sammanfattar partiernas linjer i debatten och i deras motioner och reservationer.
| Parti | Linje | Källa |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna | Regeringen har gjort för lite för att korta tillståndstiderna. Kommunerna och lokalbefolkningen ska få mer inflytande och mer del av värdet. | Bet. 2025/26:NU16, debatten 17 mars 2026 |
| Moderaterna | Förutsägbar och kortare prövning, med omkring fem år som tak. Ifrågasätter det kommunala vetot. | Bet. 2025/26:NU16, debatten 17 mars 2026 |
| Sverigedemokraterna | En gruvvänlig politik. Uran ska prövas som andra koncessionsmineral. Vill se över ersättningen och låta kommunerna få fastighetsskatten på industrin. | Bet. 2025/26:NU16, debatten 17 mars 2026 |
| Centerpartiet | Nej till brytning av uran och alunskiffer, behåll det kommunala vetot. Utred en högre mineralersättning där statens del går till bygderna. | Motion 2025/26:2831, reservation 3 |
| Vänsterpartiet | Höj mineralavgiften och sänk den för bolag som förädlar malmen i regionen. Emot att vetot mot uranbrytning tas bort. | Motion 2025/26:2817, reservation 8 |
| Kristdemokraterna | Fler gruvor för självförsörjning och beredskap, en tillväxtbonus till kommunerna och veto för kommunerna mot alunskiffer. | Bet. 2025/26:NU16, debatten 17 mars 2026 |
| Liberalerna | Deltog inte i debatten och röstade med utskottets majoritet. | Riksdagens votering 18 mars 2026 |
| Miljöpartiet | Förbjud brytning av uran och alunskiffer och gruvdrift på havsbotten. En gruvskatt efter finsk förebild. Respektera samernas rätt till fritt och informerat förhandssamtycke. | Motion 2025/26:3548, reservation 15 och 16 |
Riksdagen, näringsutskottets betänkande 2025/26:NU16 Mineralpolitik, med 18 reservationer, och motionerna riksmötet 2025/26.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Produktion, metallinnehåll, gruvor, EU-andelar, tillstånd, koncessioner, mineralersättning, gruvavfall och utsläpp: SGU, Bergverksstatistik 2025, Periodiska publikationer 2026:1, med uppgifter från Bergsstaten och SMP. Officiell statistik.
- Per Geijer: LKAB, pressmeddelanden 2023 och 2024. Strategiska projekt: Europeiska kommissionen och Svemin, 2025 och 2026.
- Tillståndstiderna: LKAB via SVT; SOU 2024:98 och Svemins remissvar 2025.
- Gállok: regeringsbeslutet 22 mars 2022, OHCHR 10 februari 2022, HFD 2024 not. 36.
- Avgifter i Finland och Norge: Finlands lag 1361/2025 och Chambers, Mining 2025.
- Partierna: riksdagens betänkande 2025/26:NU16, debatten och motionerna.
Serierna hämtades i oktober 2026.