Böndernas villkor: inkomsten, priserna och kostnaderna
Kort svar: Omkring 158 000 personer arbetade i jordbruket 2023, men arbetet motsvarade bara 53 000 heltidsår, och fyra av tio företagare med enskild firma var 65 år eller äldre. Den ekologiska åkern växte till nästan en femtedel av arealen kring 2020 och har sedan krympt till 14 procent. Inkomsten per gård svänger kraftigt mellan åren och gårdstyperna: 2022 tjänade mjölk- och grisgårdarna mer än något annat år sedan 2014, året efter föll inkomsten tillbaka. Priset bonden får för mjölk, kött och spannmål följer inte butikspriset rakt av, och gödseln kostade 2022 mer än tre gånger så mycket som 2020.
Mer på sajten: Jordbruket och livsmedelsberedskapen om försörjningsgraden, åkern, stöden och beredskapslagren, Priserna om matpriserna och handelns marginaler, Landsbygden om befolkningen utanför städerna, Rovdjuren om angreppen på får och ersättningarna och EU om jordbrukspolitiken och vad Sverige betalar.
Hur många som arbetar i jordbruket.
Jordbruksverket räknar alla som arbetar på jordbruksföretagen: företagarna, deras familjer och de anställda. De flesta arbetar bara en del av året eller vid sidan av ett annat jobb, så antalet årsverken är bara ungefär en tredjedel av antalet personer. Andelen är personerna i jordbruket delade med alla sysselsatta 15 till 74 år i arbetskraftsundersökningen.
Jordbruksverket, sysselsättning i jordbruket (JO1101Q01), och SCB, arbetskraftsundersökningen (AKU). Jordbruksverkets undersökning görs vart tredje eller vart fjärde år.
Företagarna blir äldre.
Tabellen visar företagarna med enskild firma, den vanligaste formen för en gård, efter ålder. Färre unga tar över, och många fortsätter driva gården långt efter 65. Stödet till unga jordbrukare inom EU:s jordbrukspolitik är tänkt att göra det lättare att ta över, och det står på Jordbruket och livsmedelsberedskapen.
| Ålder | 2003 | Andel | 2023 | Andel |
|---|
Jordbruksverket, sysselsättning i jordbruket (JO1101Q11). Företagare i enskild firma, personer.
Den ekologiska åkern växte och krymper nu.
Andelen av åkermarken som odlas ekologiskt eller håller på att ställas om, enligt Jordbruksverket.
Marknaden växte inte i takt med odlingen
En rapport som Jordbruksverket beställde 2020 fann att efterfrågan på ekologiska varor inte hade vuxit lika mycket som produktionen. Priserna pressades, en del ekologisk råvara såldes som konventionell, och fler bönder gick tillbaka till konventionell odling.
Agrovektor på uppdrag av Jordbruksverket, 2020
Lägre skördar och mer ogräs
De som lämnat ekologisk odling har till Jordbruksverket angett mer ogräs och skadegörare, lägre skördar och svag lönsamhet som skäl.
Jordbruksverket, citerat i riksdagens motioner om ekologisk produktion
Försäljningen minskar
Försäljningen av ekologiska livsmedel har minskat sedan början av 2020-talet, mest för mejerivaror och ägg.
Naturskyddsföreningen, undersökning av ekokampanjer i butik, 2026
Jordbruksverket, ekologiskt odlad jordbruksmark (JO0104C06). Serien börjar 2009.
Vad en gård tjänar, efter gårdstyp.
Jordbruksekonomiska undersökningen följer ett urval av medelstora och stora jordbruksföretag; de minsta gårdarna ingår inte. Inkomsten är företagsinkomsten per årsarbetskraft som inte får lön, alltså vad som blir kvar åt bonden och familjen för deras arbete och det kapital de har satt in i gården. Den ska räcka till pension, semester och sjukdom, så den är inte direkt jämförbar med en lön. Medianlönen för alla anställda i Sverige står med som jämförelse.
Ett rekordår och ett svagt år
2022 steg priserna på mjölk, kött och spannmål kraftigt, och staten betalade ut krisstöd till jordbruket. Inkomsterna blev de högsta i serien för de flesta gårdstyper. 2023 föll priserna på spannmål medan kostnaderna låg kvar högt, och inkomsten sjönk igen.
Jordbruksverket, jordbruksekonomiska undersökningen
Nötköttsgårdarna lever mest på stöd
Stöden står för en fjärdedel till en tredjedel av produktionsvärdet på gårdar med nötkött, mot under en tiondel på grisgårdarna. Torkåret 2018 var inkomsten på nötköttsgårdarna negativ trots stöden.
Jordbruksverket, jordbruksekonomiska undersökningen
Jordbruksverket, jordbruksekonomiska undersökningen (JO0202B01), tusen kronor, löpande priser. Skuldsättningen är skulderna delade med tillgångarna, stödandelen stöden delade med produktionsvärdet. Medianlönen: SCB, lönestrukturstatistiken, månadslön gånger tolv.
Från gården till butiken.
Diagrammet visar prisutvecklingen i tre led för samma vara: vad bonden får, vad livsmedelsindustrin tar ut och vad konsumenten betalar i butiken, alla som index med 2020 som 100. Det visar hur priserna rör sig, inte hur stor bondens del av butikspriset är; den siffran redovisas inte per vara i den officiella statistiken. För bröd jämförs spannmålspriset med bröd i industrin och butiken. Industrins pris för mjölk är mejerivaror och saknas från 2024, och för ägg finns inget industriled. Butikspriset innehåller moms, 12 procent fram till 1 april 2026 och 6 procent sedan dess.
Avräkningspriset är vad mejerierna betalar bonden för mjölken, i kronor per kilo, före avdrag och tillägg för den enskilda gården.
Priset till bonden sätts på en annan marknad
Mjölk, kött och spannmål handlas på en europeisk och global marknad, och mejerierna och slakterierna sätter sitt pris till bonden efter vad de själva kan sälja för där. Butikspriset beror också på löner, transporter, förpackningar, hyror och handelns marginal. Därför kan priset till bonden falla medan butikspriset står still.
Jordbruksverket, lägesrapport om livsmedelskedjan, 28 maj 2025
Uppåt men inte nedåt
När mjölkpriset till bonden steg 2007 och 2008 följde butikspriset med upp, men när det föll 2009 sjönk butikspriset knappt. Konkurrensverket fann att prisförändringar förs vidare mellan de flesta led i kedjan, men inte mellan bondens pris och butikens pris för mjölk.
Jordbruksverket, PM 17 november 2009; Konkurrensverket, Pristransmission, underlagsrapport 2011:3
Vem tjänar på maten
Jordbruksverket har räknat rörelsemarginalen i kedjans led. Primärproduktionen har ökat sin marginal till drygt 25 procent 2024, delvis tack vare krisstöden 2022. Livsmedelsindustrin och handeln ligger på omkring 4 procent utan någon tydlig trend. Primärproduktionens marginal ska täcka bondens eget arbete och kapital, som inte är lön i bokföringen. Konkurrensverkets granskning av handelns marginaler står på Priserna.
Jordbruksverket, rapport 2026:7
Högt pris jämfört med grannarna
Svenska bönder får bland de högsta priserna i EU för gris och mjölk.
Jordbruksverket, lägesrapport om livsmedelskedjan, 28 maj 2025
Jordbruksverket, prisindex för jordbruksprodukter (A-index), producentprisindex för livsmedel (PPI-J) och konsumentprisindex för livsmedel (KPI-J) per månad, 2020 = 100, och avräkningspriser för mjölk (JO1001L2).
Gödsel, diesel och foder 2022 och 2023.
Prisindex för produktionsmedel visar vad bonden betalar för det som går åt i produktionen, och A-index vad bonden får för det som säljs, båda med 2020 som 100. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 steg priset på naturgas, som behövs för att tillverka kvävegödsel, och på diesel och el.
Jordbrukets företagsinkomst för hela sektorn i miljoner kronor, ur jordbrukets ekonomiska kalkyler. Den räknar in stöden, även krisstöden 2022.
Jordbruksverket, prisindex för produktionsmedel och A-index per år (JO1001APMA20, JO1001AA20), 2020 = 100, och jordbrukets ekonomiska kalkyler (EAA, JO0205H2), miljoner kronor i löpande priser.
Vad partierna vill göra för böndernas ekonomi.
Tabellen sammanfattar förslag om jordbrukets lönsamhet i riksdagen under mandatperioden. Partiernas linjer om beredskapen och produktionen står på Jordbruket och livsmedelsberedskapen.
| Parti | Förslag | Källa |
|---|---|---|
| Regeringen (M, KD, L) och SD | Sänkt skatt på diesel i jordbruket, förlängd i flera omgångar. Halverad matmoms från 1 april 2026. | Prop. 2023/24:24, prop. 2021/22:253, budgetpropositionen för 2026 |
| Socialdemokraterna | Vill begränsa de stora handelskedjornas makt över leverantörerna och se över hur förbudet mot otillbörliga handelsmetoder tillämpas. Anser att livsmedelsstrategin saknar mål för lönsamheten. | Motion 2025/26:3733 |
| Centerpartiet | Bonden får 10 öre av varje matkrona, staten 11 öre i moms. En snabb utredning om jordbrukets skatter och avgifter, med målet att bonden ska få 20 öre. | Motion 2025/26:983 |
| Vänsterpartiet | 200 miljoner kronor mer till ekologisk produktion och full kostnadstäckning i ersättningen för betesmarker, 218 miljoner mer. | Motion 2025/26:3176 |
| Miljöpartiet | Ta bort skattenedsättningen för diesel i jordbruket och ersätta den med ett jordbrukaravdrag och en biopremie på 100 miljoner kronor. | Motion 2025/26:3549 |
Riksdagens öppna data, propositioner och motioner riksmötet 2025/26 och tidigare. Ekonomistyrningsverket avstyrkte sänkningen av matmomsen; bedömningarna står på Priserna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Sysselsatta, ålder, ekologisk areal, inkomst per gårdstyp, prisindex, avräkningspris och företagsinkomst: Jordbruksverkets statistikdatabas. Officiell statistik.
- Alla sysselsatta och medianlönen: SCB, arbetskraftsundersökningen och lönestrukturstatistiken, CC BY 4.0.
- Prisbildningen: Jordbruksverket, PM 17 november 2009, lägesrapport 28 maj 2025 och rapport 2026:7; Konkurrensverket, underlagsrapport 2011:3.
- Ekologiskt: Agrovektor på uppdrag av Jordbruksverket 2020 och Naturskyddsföreningen 2026.
- Partierna: riksdagens öppna data, propositioner och motioner.
Serierna hämtades i oktober 2026.