Rättsväsendet: hinner domstolarna, polisen och fängelserna med?

Inkomna brottmål till tingsrätterna ökade från 92 424 år 2010 till 143 894 år 2025. Balansen ökade mindre, från 33 475 till 46 989 mål, eftersom tingsrätterna också avgör fler mål. I hovrätterna har balansen ungefär fördubblats, från 3 092 till 6 343 brottmål.

Tiderna i tingsrätterna har blivit kortare trots fler mål: 3,0 månader för tre av fyra brottmål 2025, mot 4,7 månader 2010. I snabbförfarandet för vissa enklare brott var mediantiden från brott till dom 8,7 veckor 2025, enligt Domstolsverkets årsstatistik.

Av de 1 466 095 brott som handlades 2025 klarades 12,95 procent upp med en person, nästan samma andel som 2016. Inom brottstyperna har det rört sig mer. Uppklaringen av narkotikabrott föll från 53,6 till 36,6 procent och av vapenbrott från 32,2 till 16,9 procent, medan den för rån steg från 11,5 till 16,3 procent. Bedrägerierna klaras sällan upp: 2,3 procent 2025. Hur många brott som anmäls i varje kommun står på Brotten.

Antalet åklagare har ökat från 931 år 2015 till 1 422 år 2025, och 124 281 personer lagfördes efter beslut av åklagare 2025, mot 110 391 år 2015. Andelen av de misstänkta som lagförs har ändå legat kring 65 procent hela perioden. Mediantiden för ett ärende hos åklagaren var 65 dagar 2025.

Lagföringsbesluten har ökat från 98 443 år 2016 till 119 227 år 2025. De är ändå färre än på 1970-talet, då strafförelägganden var mycket vanligare: 199 159 år 1975 mot 25 761 år 2025. Antalet domar är ungefär detsamma som 1975. Vilka lagar mot gängbrottsligheten som har ändrats sedan 2022 står på Organiserad brottslighet, och lagföringarna för mutbrott på Korruption och upphandling.

Målet om 10 000 fler polisanställda gällde alla anställda, inte bara poliser, och räknades från 2016 till 2024. I december 2024 hade Polismyndigheten 39 690 anställda, fler än de 38 264 som krävdes, enligt Brås utvärdering. Antalet poliser ökade under samma tid från omkring 19 900 till 23 844. Stockholm har flest poliser per invånare men har ökat minst; region Nord har ökat mest. I budgetpropositionen för 2026 är regeringens mål att polistätheten minst ska motsvara snittet i EU.

I september 2026 hade anstalterna 8 749 platser, varav 6 056 fasta, och häktena 3 875 platser, varav 2 787 fasta. Beläggningen var då 134 procent i anstalt och 119 procent i häkte. Kriminalvården bedömer att omkring 20 000 platser behövs 2035 och att verksamheten då kostar omkring 41 miljarder kronor om året. Bland de största nya anstalterna finns Trelleborg med 720 platser och Värnamo med 250, båda planerade till 2030.

Sverige och Estland skrev den 18 juni 2025 under ett avtal om att hyra 400 platser i fängelset i Tartu, för upp till 600 intagna. Riksdagen godkände avtalet den 3 juni 2026, och lagen gäller från den 3 juli 2026. Hur antalet intagna har vuxit mot platserna år för år står på Brotten.

Förtroendet har ökat för alla myndigheterna sedan 2017. Polisen har störst förtroende, 64,7 procent 2026, och Kriminalvården minst, 37,1 procent. Vad folk själva säger att de har utsatts för står på Brotten.