Blogg

Datacentren kommer. Vad gör de med platsen de hamnar på?

El, kostnader, vatten, natur och buller: vad forskningen och myndigheterna säger om de nya datacentren i Sverige, och var kunskapen tar slut.

Av MapAndMove19 min läsning

Det byggs datacenter i Sverige i en takt som saknar motstycke. Strängnäs, Borlänge, Skellefteå, Horndal, Hässleholm, Timrå: på kort tid har kommun efter kommun fått besked om anläggningar på hundratals megawatt. Vi har lagt in de planerade projekten på kartan, och när vi läste på för att göra det blev frågan oundviklig. Vad gör de här byggnaderna med platsen de hamnar på?

Det här är vad forskningen och myndigheterna faktiskt säger, och var kunskapen tar slut.

Vad gör ett datacenter?

Ett datacenter är i grunden en byggnad full av datorer som aldrig stängs av, plus allt som behövs för att hålla dem igång: el, kylning och reservkraft. Vad de räknar på skiljer sig.

  • Molntjänster, alltså Microsoft, Amazon och Google, som hyr ut beräkningskraft och lagring till företag och myndigheter.
  • Colocation, där företag hyr plats och el för sina egna servrar.
  • Nätnoder, där operatörer kopplar ihop sina nät. De är små men viktiga.
  • AI och HPC, alltså träning och körning av AI-modeller och tunga beräkningar. Det är här nästan all tillväxt sker. Branschen själv uppger att 75 till 80 procent av den drivs av AI.
  • Kryptoutvinning, som var stort i Norrland för några år sedan men har krympt. Den stod för 1 till 1,5 TWh år 2022 och väntades sjunka under 1 TWh.

El: den stora frågan

Ingen vet exakt hur mycket el svenska datacenter använder i dag. RISE uppskattade på uppdrag av Energimyndigheten 2,8 till 3,2 TWh för år 2022. En granskad studie i tidskriften Heliyon (Jerléus m.fl. 2024) räknade nerifrån, anläggning för anläggning, och kom fram till ungefär det dubbla, 6,7 TWh. Att två seriösa uppskattningar skiljer sig med en faktor två säger en del om hur lite som har rapporterats.

Det som är säkert är riktningen. Svenska kraftnät räknar i sin kortsiktiga marknadsanalys från mars 2026 med att datacentrens förbrukning ökar från cirka 3 TWh år 2026 till cirka 9 TWh år 2030. Datacenter är den enda kategorin där verket har skruvat upp sitt antagande.

Det som verkligen sticker ut är effekten, alltså hur mycket el som ska fram samtidigt. Enligt Svenska kraftnät vill datacenter för runt 7 000 till 7 500 MW ansluta till stamnätet. En kall januaridag använder hela Sverige ungefär 24 000 till 26 000 MW. Nästan allt detta söks i elområde 3, mellanSverige, där ansökningarna om stora datacenter ökade från cirka 1 300 MW år 2024 till nästan 6 700 MW år 2025.

Allt kommer inte att byggas. Samma projekt kan ligga i flera ansökningar, och några har redan pausats. Vantages planer i Tierp ligger på is i väntan på el. Men även en bråkdel av kön är mycket.

Vad betyder det för dig? För den som bor nära ett stort projekt handlar det mindre om elräkningen och mer om nätet. När ett datacenter tar en stor del av den lediga kapaciteten i ett område kan det bli svårare och dyrare för andra att ansluta: nya bostadsområden, laddstationer, industri. Svenska kraftnät har sagt rakt ut att 750 MW i Strängnäs är alldeles för mycket för det lokala nätet som det ser ut i dag. Hur mycket elpriset påverkas finns det däremot ingen svensk beräkning av. Amerikanska studier pekar åt olika håll.

Kostnader: vem betalar?

Datacenter fick 2017 en kraftigt sänkt energiskatt på elen, för att locka investeringar och jobb. Riksrevisionen granskade stödet 2022: det hade kostat staten 1,3 miljarder kronor på fem år, tre företag hade fått över hälften av pengarna, och ingen hade räknat på vad det gav i jobb. Nedsättningen slopades den 1 juli 2023, och i dag betalar datacenter samma energiskatt som andra tjänsteföretag.

Elnätet är där kostnaden fortfarande delas. Den som ansluter betalar för de delar som byggs just för den, men förstärkningar i det sammankopplade stamnätet delas enligt Svenska kraftnät till stor del av alla nätkunder via tariffen, och når hushållen genom region- och lokalnäten. I Svenska kraftnäts kö fanns i oktober 2026 över 7 300 MW datacenter, och myndigheten planerar investeringar för 180 miljarder kronor fram till 2035. Svenska kraftnäts nya stora ledningar, som Nordsyd för över 100 miljarder kronor, byggs inte bara för datacenter, men datacentren är en del av skälet till att de behövs. Hur stor del av hushållens nätavgift som beror på datacenter har vi inte hittat någon som räknat ut.

Jobben är färre än man kan tro. EcoDataCenter räknar med 200 till 300 fasta jobb på sitt campus i Borlänge, ungefär ett jobb per megawatt. Pappersbruket som låg på samma plats hade ungefär tre gånger så många per megawatt. Metas anläggning i Luleå gav drygt 900 jobb under bygget och drygt 200 i drift. Byggfasen är alltså stor, driften liten.

Kommunen får heller inte så mycket skatt som man kunde tro. Fastighetsskatten på industrifastigheter går till staten, inte kommunen. Det kommunen tjänar är framför allt markförsäljningen och skatten från de anställda som bor där. Markaffärerna är inga gåvor: Microsoft betalade 145 miljoner kronor för 66 hektar i Gävle och 124 miljoner i Sandviken, och EcoDataCenter har avtalat om mark för 200 miljoner i Borlänge. Vad kommunerna själva lägger på vägar, vatten och avlopp fram till anläggningarna har vi däremot inte hittat någon sammanställning av.

Det finns en ljusglimt: spillvärmen. Servrarna blir varma, och den värmen kan värma bostäder via fjärrvärmenätet. I Stockholm återvinns redan värme från datacenter, och målet är att en tiondel av stadens värme ska komma därifrån 2035, mot drygt en procent i dag. Problemet är att värmen är ljummen, runt 35 grader, och inte kan transporteras långt. Ett datacenter i skogen långt från närmaste stad har ingen att värma.

Vatten: mindre problem här än i USA

I USA är vattnet en het fråga. En studie från Cornell i Nature Sustainability (2025) räknar med att AI-servrar där kan dra upp emot en miljard kubikmeter vatten om året till 2030, framför allt för kylning genom avdunstning i varma och torra delstater.

I Sverige ser det annorlunda ut. Det är så kallt att uteluften räcker för att kyla servrarna 93 till 98 procent av året, så avdunstningskylning behövs sällan. Amazons anläggningar i Mälardalen rapporterar 0,02 liter vatten per kilowattimme, en bråkdel av EU:s referensnivå på 0,4. Sedan den 1 juli 2025 måste alla datacenter över 500 kW rapportera sin vattenanvändning, så om något år finns det riktiga siffror.

Vatten är alltså troligen ingen nationell begränsning. Lokalt, i torra somrar i sydöstra Sverige, kan det vara en annan sak.

Natur: mark, ledningar och diesel

Ett stort datacentercampus tar mycket mark. Vantage planerade cirka 400 hektar i Tierp. Google har köpt drygt 100 hektar skog i Horndal. Brookfields campus i Strängnäs är på cirka 35 hektar. Till det kommer kraftledningarna som ska dit, med sina gator genom skogen.

Det finns också goda exempel. EcoDataCenter i Borlänge bygger på ett nedlagt pappersbruk, EdgeConneX i Skellefteå på mark som var avsedd för Northvolt. Där återanvänds industrimark i stället för att ny skog avverkas.

En mindre känd del är reservkraften. Varje stort datacenter har dieselgeneratorer om elen skulle gå. Amazons tillstånd i Katrineholm omfattar cirka 100 generatorer på sammanlagt upp till 660 MW. De ska köras långt under 500 timmar om året, mest för provkörning, men de prövas enligt miljöbalken just för att utsläppen inte är försumbara. Allt fler går över till förnybar diesel (HVO).

Hur datacenter påverkar den biologiska mångfalden finns det däremot nästan ingen forskning om. Kunskapen finns i varje projekts miljökonsekvensbeskrivning och naturvärdesinventering, inte i någon samlad studie. Vill du veta vad som finns på marken där ett datacenter planeras är detaljplanen hos kommunen rätt ställe att leta.

Ljud: det låga brummet

Det här är frågan som grannar oftast tar upp, och där kunskapen är tunnast. Kylaggregat, fläktar och generatorer ger ifrån sig mycket lågfrekvent ljud, under 200 Hz. Sådant ljud tar sig lätt genom väggar och fönster, och det syns dåligt i vanliga bullermätningar i dBA, som är viktade efter hur örat uppfattar mellanregistret.

I Sverige gäller Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller: 50 dBA dagtid, 45 på kvällen och 40 på natten utomhus vid bostäder, fem decibel lägre om ljudet har hörbara toner. Folkhälsomyndigheten har dessutom riktvärden för lågfrekvent buller inomhus, mätt per frekvensband från 31,5 Hz, just för att dBA missar det. För infraljud, under 20 Hz, finns inget svenskt riktvärde alls.

Det hörbara brummet är ett verkligt problem. Konstant, tonalt lågfrekvent buller upplevs som mer störande än annat buller av samma styrka. En sammanställning av studierna (Baliatsas m.fl. 2016) finner samband med störning, sämre sömn, koncentrationssvårigheter och huvudvärk, och ungefär var tionde exponerad blir mycket störd. Stöd för att det ger kroniska sjukdomar är däremot mycket svagt.

Infraljudet som inte hörs har inte gett effekter i kontrollerade försök. Ofta sägs att ljud under hörtröskeln gör folk sjuka. Djurförsök visar att innerörat faktiskt reagerar på infraljud som inte uppfattas, så tanken är inte orimlig. Men när det har prövats på människor blint har inget hänt. I en australisk studie från 2023 sov bullerkänsliga personer i 72 timmar med infraljud på runt 90 dB utan att sova sämre än med en låtsaskälla; trafikbuller gav däremot sämre sömn. I en finsk studie från 2020 kunde ingen ens avgöra när infraljudet var på. Och i ett nyzeeländskt försök fick de som först sett oroande material om infraljud symtom även när de utsattes för falskt infraljud. Förväntan räcker alltså långt.

Nästan all den forskningen gäller vindkraft, inte datacenter. Vid datacenter finns knappt några mätningar alls. Den enda vi har hittat, från en anläggning i Georgia 2026 och beställd av exploatören själv, visade infraljud långt under hörtröskeln, kylningen nästan ohörbar och reservgeneratorerna tydligt hörbara. Den verkliga risken från ett datacenter är alltså ett hörbart brum som stör sömnen, inte ett osynligt infraljud.

Det bäst dokumenterade exemplet kommer från Loudoun County i Virginia, världens tätaste datacenterområde. Där har grannar lämnat över 40 klagomål på ett ständigt brummande, och länet skriver själv att dBA-mätningar i regel inte fångar lågfrekvent buller.

Vi har inte hittat några dokumenterade grannklagomål mot datacenter i Sverige. Det kan betyda att problemet är litet här, eller att anläggningarna hittills har legat långt från bostäder. När de nya kommer närmare tätorter, som i Strängnäs och Akalla, är det värt att hålla ett öga på.

USA: vad som har hänt, och vad som bara påstås

USA ligger några år före Sverige, och därifrån kommer de flesta skräckhistorierna. En del av dem håller, andra inte. Så här ser det ut när man går till källorna.

Det som är belagt:

  • Elräkningarna i östra USA. I PJM, det stora elnätet från Chicago till Washington, bedömde marknadens egen övervakare att datacenter låg bakom ungefär två tredjedelar av prisökningen i kapacitetsauktionen för 2025/26. Marylands konsumentombud räknar med att datacentren står för 9,3 av 12,5 miljarder dollar i ökade kostnader, och hushållen har märkt det på räkningen. I Georgia har det största elbolaget höjt priset sex gånger på tre år, och elmyndigheten har godkänt en utbyggnad på runt 10 000 MW för datacentren som kunderna enligt myndighetens egen personal betalar 50 till 60 miljarder dollar för över tid. Myndigheten lovar att hushållen inte ska betala för datacentren; konsumentorganisationerna tror inte på det. Utanför PJM är bilden mer blandad: i flera delstater med stark tillväxt har elpriset tvärtom sjunkit.
  • Dieselgeneratorerna. När elen går körs reservkraften, och det har hänt på riktigt. Microsofts datacenter i Leesburg, Virginia, körde 62 dieselgeneratorer i sju dygn efter ett avbrott 2025 och gick långt över tillståndet: nästan dubbelt så mycket diesel som det årliga taket och för mycket kväveoxider, kolväten och partiklar. Delstatens miljömyndighet föreslår 2,5 miljoner dollar i påföljd, den största mot ett datacenter hittills, och Microsoft har skrivit under. I juli 2026 havererade gasturbinerna som driver Vantages datacenter i Sterling, och dussintals dieselgeneratorer gick i nästan ett dygn, samma dag som luften redan var farlig av skogsbrandsrök. En granne mätte 60 dB vid tomtgränsen mot länets nattgräns på 55 och flydde hemmet. Myndigheten sa att den inte kunde stoppa körningen, eftersom tillståndet tillåter drift vid nödläge. I New Jersey bötfälldes ett datacenter i Vineland med 1,07 miljoner dollar 2026 för 62 generatorer som körts helt utan tillstånd.
  • Gasturbiner utan tillstånd. Elon Musks AI-bolag xAI körde upp till 35 gasturbiner utan tillstånd vid sitt datacenter i Memphis, i ett område som redan har dålig luft. Länet gav i efterhand tillstånd för 15 av dem. Vid nästa anläggning, i Southaven i Mississippi, stämde NAACP bolaget 2026 för omkring 27 turbiner som körts innan tillståndet kom.
  • Utsläpp och översvämningar. Ett datacenter i New Jersey läckte ut cirka 19 000 liter diesel i en bäck 2026. Googles bygge i Virginia anmärktes av delstatens miljömyndighet för sediment som slammat igen över två kilometer bäckfåra och fyllt igen våtmarker utan tillstånd. I Mason County i West Virginia brast en slamdamm på ett datacenterbygge, och bostadsområdet nedanför översvämmades två gånger 2026. Myndigheten stoppade delar av bygget, och bolaget ersätter skadorna och erbjuder sig att köpa husen.
  • Avloppsvattnet. I Cheyenne, Wyoming, släppte en entreprenör på Metas bygge 2026 ut vatten med en sällsynt bakterie som slog ut stadens anläggningar för återvunnet bevattningsvatten i månader. Staden har stängt av Metas utsläpp för gott. Dricksvattnet drabbades inte.
  • Vatten i torra områden. Tucson i Arizona sa nej till ett stort projekt 2025 av hänsyn till vattnet, och entreprenören hade redan kört stadens vatten till bygget utan lov. I Fayette County, Georgia, upptäcktes att datacentret QTS hade dragit över 100 miljoner liter vatten genom en mätare som kommunen inte kände till; bolaget betalade i efterhand men fick inga böter. I Texas kan datacentrens vattenbehov enligt en forskningsrapport bli upp till sex gånger större till 2030, utan att det finns med i delstatens vattenplan. Staden The Dalles i Oregon processade i över ett år för att hålla Googles vattenförbrukning hemlig.
  • Elnätet betalas av alla. Union of Concerned Scientists gick igenom 130 projekt i sju delstater där datacenter kopplades direkt till stamnätet 2024. I över 95 procent av dem lades hela anslutningskostnaden på elbolagets alla kunder, sammanlagt omkring 4,3 miljarder dollar, varav 1,9 miljarder i Virginia. Forskare vid Harvard beskriver hur det går till: elbolagen sluter specialavtal med datacentren som granskas utan insyn, och kostnaderna fördelas om i flera led tills de hamnar hos hushållen. Att det går att göra annorlunda visar Ohio, där stora datacenter sedan 2025 måste betala för minst 85 procent av den effekt de bokat i upp till tolv år, även om de använder mindre. Google, Amazon, Microsoft och Meta motsatte sig regeln.
  • Skattelättnaderna. Nästan alla delstater lockar datacenter med skattelättnader, och notan har blivit mycket större än beräknat. Virginia avstod från över 1,9 miljarder dollar i moms 2025, mer än hälften av delstatens alla näringslivsstöd, och fick enligt sin egen revisionsmyndighet tillbaka 48 cent per dollar. Ohio förlorade över 1,5 miljarder dollar 2025, ungefär elva gånger prognosen, och har pausat nya undantag. En granskning i Georgia kom fram till att stödet går med 91 procent förlust. I Oregon förlorade skolorna 275 miljoner dollar på fastighetsskatterabatter 2024, mest till nya datacenter, och 14 delstater redovisar inte alls vad stöden kostar. Jobben som ska motivera stöden är få: i Virginia runt 50 fasta jobb per anläggning, hälften inhyrda. Många av siffrorna har tagits fram av organisationen Good Jobs First, som vill avskaffa stöden, och branschen pekar på att datacentren ändå betalar miljarder i delstats- och lokalskatt. Kostnaden är belagd; nettot är omstritt.
  • Marken. I Virginia ogiltigförklarade en domstol planerna på ett datacenterområde på runt 850 hektar intill ett slagfält från inbördeskriget.
  • Buller. Minst sex grupptalan om buller pågår mot datacenter i USA. Vid Microsofts stora AI-anläggning i Mount Pleasant, Wisconsin, har grannar stämt för ett lågfrekvent brum, och Microsoft har själv medgett brummet och lovat dämpning.

Nästan alla de här fallen kom fram för att grannar, lokaltidningar eller miljöorganisationer grävde, inte för att bolagen berättade. Det beror delvis på reglerna. I Virginia är 189 av 197 luftstillstånd för datacenter så kallade mindre tillstånd, som inte kräver något offentligt samråd. Nödundantaget gör att reservkraften får köras hur länge som helst när elen går. Och varken Virginia eller den federala miljömyndigheten kräver att datacentrens avloppsvatten testas för PFAS.

Det som är anklagelser:

  • Förgiftade brunnar. Grannar till Metas datacenter i Newton County, Georgia, fick grumligt vatten i sina egna brunnar efter bygget, och familjer stämde Meta hösten 2026. Meta hänvisar till en extern brunnsstudie som inte fann något samband. Inget är avgjort. Vi har inte hittat något fall där en myndighet har konstaterat att ett datacenter förorenat en kommuns dricksvatten; Cheyenne är det närmaste, och där gällde det bevattningsvattnet.
  • Smutsigare luft i Memphis. Satellitdata som forskare vid University of Tennessee analyserat visar att halterna av kvävedioxid har stigit runt xAI:s anläggning, men ökningen kommer både från datacentret och från ett kraftverk intill. Mätningar på marken saknas nästan helt.
  • Sjukdom av buller. Boende kring en bitcoingruva i Granbury, Texas, beskriver yrsel och tinnitus. Det är deras berättelser, inte medicinska fynd, och gruvans platschef friades i bullermålet.

Det som inte stämmer: att elnätet stänger av hushållen före datacentren. Det är tvärtom. Texas lag från 2025 kräver att stora datacenter ska kunna kopplas bort först vid kris, och vid en nödsituation 2026 beordrade det federala energidepartementet datacenter att gå över på egna generatorer så att hushåll och sjukhus fick strömmen. Det som däremot stämmer är att datacentren kan göra nätet instabilt för alla: i Virginia 2024 föll 1 500 MW datacenter bort ur nätet på en gång, och efter flera sådana händelser utfärdade den nordamerikanska tillsynen över elnätets driftsäkerhet sitt högsta varningsläge i maj 2026.

Ungefär samma frågor finns i Sverige, men villkoren skiljer sig. Här är det kallare, vattnet är inte knappt, reservkraften prövas i miljödomstol och datacentren har inte längre någon skatterabatt. Elnätet och elpriset är det som liknar USA mest.

Vad vi vet och vad vi inte vet

Vi vet att datacentren växer snabbt, att de vill ha mycket el på kort tid och att nästan all efterfrågan ligger i mellansverige. Vi vet att jobben är få i förhållande till investeringen och att vattnet är ett mindre problem här än på andra håll.

Vi vet inte hur mycket el de använder i dag, med en faktor två i osäkerhet. Vi vet inte hur elpriset påverkas, hur mycket spillvärme som faktiskt kommer till nytta eller hur naturen påverkas i stort. Inga svenska bullerstudier finns.

Det mesta av den kunskap som finns är lokal: i detaljplaner, miljötillstånd och samrådshandlingar hos kommunerna. Om ett datacenter planeras där du bor, eller där du funderar på att flytta, är det där du hittar svaren.

Se dem på kartan

Alla datacenter vi känner till, både befintliga och planerade, finns som ett lager på kartan. Planerade anläggningar är svagare markerade, och klickar du på en ser du operatör, planerad effekt i megawatt och en länk till källan. Effekten är den som operatören eller kommunen har angett, ofta som "upp till", och aldrig reservkraftens tillståndssiffra. Lägg gärna ihop det med lagren för elområden och elnät, så ser du varför de hamnar där de hamnar.

Källor

Dela Skicka som mejl
Läs vidare

Fler inlägg.

Flyttguiden · BloggVad är det du egentligen betalar för? · BloggDärför kör vi allt på egna servrar · Blogg
NyhetsbrevNya nyheter i inkorgen

Ett mejl när det kommer något nytt. Ingen spam, ingen spårning.