Hur länge väntar man på vård, och hur bra är den?
Kort svar: 85 procent av dem som remitteras fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar 2024, och andelen har sjunkit sedan 2021. Bara 47 procent av cancerpatienterna i standardiserade vårdförlopp klarade ledtiden 2025. Själva vården har blivit bättre: åtgärdbar dödlighet har sjunkit från 64 till 45 per 100 000 invånare sedan 2010, och den undvikbara slutenvården har minskat med en tredjedel sedan 2008. Sverige har minst antal vårdplatser per invånare i EU, och överbeläggningarna har ökat.
Vårdgarantin, vårdcentralen, BUP och cancer.
Hur köerna till BUP och ungas psykiska ohälsa har utvecklats står på Psykisk hälsa.
Undvikbar vård, åtgärdbar dödlighet, hjärtinfarkt och stroke.
Färre platser och fler överbeläggningar.
Platserna i särskilt boende för äldre står på Äldreomsorgen, och kommunernas stöd enligt LSS och den statliga assistansersättningen på LSS.
Vad vården kostar och vilka som arbetar där.
Sverige jämfört med EU, Norge och Island.
Bra vård, långa köer och få vårdplatser.
Svensk vård ger goda resultat när man väl får den. Dödligheten i sjukdomar som vården kan behandla ligger nära Norge och Island och lägre än i Danmark och Finland. Det svaga är tillgängligheten. Bara 32 procent av svenskarna uppger att de har en fast läkare på vårdcentralen, långt under snittet i de tio länder som ingår i den internationella jämförelsen IHP 2023, och färre än snittet får en tid inom två dagar eller en operation inom två månader.
Sverige lägger mer av BNP på vård än grannländerna men har minst antal vårdplatser i Norden. Under 2024 hade ungefär fyra av tio av dem som väntade på operation väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Enligt regeringen har köerna krympt sedan 2022, men i juli 2025 flyttades statistiken från SKR till Socialstyrelsen, så siffrorna går inte att jämföra rakt av bakåt.
Forskningen pekar ut samma saker som patienterna klagar på: att få träffa samma läkare, att avdelningarna inte är överfulla och att det finns tillräckligt med sjuksköterskor. Pengar riktade direkt mot köerna har haft kortvarig effekt.
Vården i Norden
| Land | Vårdens kostnad, andel av BNP 2024 | Vårdplatser per 1 000 invånare 2024 | Läkare per 1 000 invånare 2024 | Dödlighet i sjukdomar som vården kan behandla, per 100 000 år 2023 |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 11,2 procent | 1,9 | 4,7 | 58 |
| Norge | 9,2 procent | 3,2 | 5,1 | 55 |
| Danmark | 9,6 procent | 2,3 | 4,7 | 66 |
| Finland | 10,7 procent | 2,5 | 3,6 | 68 |
| Island | 9,2 procent | 2,6 (2023) | 4,7 | 58 |
Källor: OECD (kostnad) och Eurostat (vårdplatser, läkare och dödlighet före 75 års ålder i sjukdomar som går att behandla med vård, åldersstandardiserad). Länderna räknar vårdplatser olika, och Norges andel av BNP svänger med olje- och gasintäkterna. Islands läkartal gäller yrkesverksamma läkare och inte bara de som arbetar med patienter.
-
Spelar det roll att ha samma läkare?
Det tyder på det. I Norge hade de som haft samma husläkare i mer än 15 år ungefär 25 procent lägre risk att dö, 28 procent lägre risk att läggas in akut och 30 procent lägre risk att söka jourvård än de som bara haft sin läkare ett år. Ju längre relationen var, desto större skillnad. Det är ett samband i registerdata, inte säkert orsaken.
Sandvik, Hetlevik, Blinkenberg och Hunskaar (2022), British Journal of General Practice.
-
Är överfulla sjukhus farliga?
Det mesta tyder på det. I danska medicinavdelningar 1995 till 2012 var dödligheten ungefär 9 procent högre när avdelningen var mycket full. Studien visar ett samband, inte säkert orsaken.
Madsen, Ladelund och Linneberg (2014), Health Affairs.
-
Spelar antalet sjuksköterskor roll?
Det tyder på det. I 300 sjukhus i nio europeiska länder, bland dem Sverige, Norge och Finland, hängde varje extra patient per sjuksköterska ihop med 7 procent högre risk att dö på sjukhuset inom 30 dagar efter att ha lagts in för en vanlig operation. Fler sjuksköterskor med högskoleexamen hängde ihop med lägre risk.
Aiken med flera (2014), The Lancet.
-
Blev vården bättre av vårdvalet?
Lite. Många nya vårdcentraler öppnade och patienterna blev något nöjdare, men det syntes ingen tydlig effekt på undvikbara sjukhusinläggningar och inga tecken på sämre kvalitet. Riksrevisionen fann att nya vårdcentraler oftare öppnade i områden med mindre vårdbehov och att de extra besöken i Skåne och Västra Götaland främst gick till patienter med mindre behov.
Dietrichson, Ellegård och Kjellsson (2020), Health Economics. Riksrevisionen, RiR 2014:22, regeringens skrivelse.
-
Hjälper pengar för kortare köer?
Bara en kort tid. Väntetiderna sjönk första året med kömiljarden och låg sedan still. Riksrevisionen bedömer att vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp på många sätt inte varit effektiva för att korta köerna, och att vårdgarantin och vårdförloppen riskerar att tränga undan sjukare patienter.
Riksrevisionen (2023), I väntan på vård, RiR 2023:12, regeringens skrivelse 2023/24:48.
-
Varför är köerna långa när vården är bra?
Sverige ligger under snittet i jämförelsen på kontinuitet, på att få en tid snabbt och på vård kvällar och helger. Däremot avstår få svenskar vård på grund av kostnaden, och de digitala tjänsterna används mycket.
Vård- och omsorgsanalys (2024), Vården ur befolkningens perspektiv, IHP 2023.
-
Har nätläkarna avlastat vårdcentralerna?
Delvis. Besöken hos de nationella nätläkarna växte från omkring 20 000 år 2016 till 2,3 miljoner år 2020. En del ersätter fysiska besök, men en del är ny vård, och de ledde till fler återbesök på kort sikt. Bland dem som använde dem gick många från att söka lite vård till att söka mycket.
Vård- och omsorgsanalys (2022), Besök via nätet.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. Väntetider, cancerförlopp, kvalitet, vårdplatser, överbeläggningar och kostnad per region, ursprungligen från SKR, Socialstyrelsen och regionerna själva.
- Egen bearbetning av Koladas data: läkare och sjuksköterskor per 1 000 invånare, andelen döda efter hjärtinfarkt, och rikets värden för stroke, vårdplatser och vårdrelaterade infektioner de år Kolada saknar en rikssiffra.
- Eurostat, hälsostatistik (CC BY 4.0): åtgärdbar dödlighet, vårdplatser, praktiserande läkare och sjuksköterskor, och vårdutgifter i köpkraftsjusterade euro. Bara EU, Norge och Island. Rikets vårdplatser före 1999 och läkare och sjuksköterskor före 2008 kommer också härifrån.
- Mätt för hela landet men inte med här: tiden på akuten (median och 90:e percentil) och hur många som väntar. De finns på vantetider.se, men vi har inte kunnat klarlägga villkoren för att återpublicera dem. Patienternas egna betyg (Nationell patientenkät) saknas av samma skäl.
Inget är uppskattat av oss utom kvoterna under egen bearbetning. Samma regionsiffror finns som kartlager på kartan och på varje länssida.