Hur ser stödet ut för personer med funktionsnedsättning?
Kort svar: Nästan 82 800 personer hade minst en insats enligt LSS den 1 oktober 2025, en tredjedel fler än 2010. Kommunernas kostnad för LSS och personlig assistans var 7 725 kronor per invånare 2025. Den statliga assistansersättningen gick till 13 547 personer i december 2025, färre än toppen 16 158 år 2014, medan timmarna per person har fortsatt att öka. Av dem med en funktionsnedsättning har 52 procent ett arbete, mot 81 procent av övriga befolkningen. Om staten ska ta över ansvaret för personlig assistans utreds till 2028.
Fler får stöd, mest daglig verksamhet.
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ger rätt till tio insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, en hjärnskada i vuxen ålder eller andra stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Kommunen beslutar om nästan alla insatser. Invånarna med minst en insats har ökat från 71 till 78 per 10 000 sedan 2015. Daglig verksamhet och boende är de vanligaste. Personlig assistans enligt LSS gäller bara dem som inte har statlig assistansersättning, som står i nästa del.
Färre får statlig assistans, var och en får fler timmar.
Den som behöver personlig assistans mer än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov kan få assistansersättning från Försäkringskassan. Antalet ökade varje år från 1994 till toppen 16 158 personer 2014 och har sedan minskat till 13 547 i december 2025. Samtidigt har de som har kvar ersättningen fått fler timmar, i genomsnitt 138 i veckan 2025 mot 67 år 1994. Utbetalningarna var 31,2 miljarder kronor 2025.
Varför antalet minskade efter 2015
Försäkringskassan har på regeringens uppdrag gått igenom nedgången. Andelen ansökningar som fick avslag steg från 61 procent 2014 till 81 procent 2019, och de som beviljades ersättning för första gången blev färre, från drygt 1 000 till drygt 300 om året. Det vanligaste skälet till avslag var att de grundläggande behoven inte översteg 20 timmar i veckan.
En dom i Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2015 (HFD 2015 ref. 46) gjorde att hjälp som kräver ingående kunskap om personen bara räknas som grundläggande behov vid psykisk funktionsnedsättning. Domen slog igenom både i nya ansökningar och i omprövningarna som gjordes vartannat år. Flest förlorade ersättningen 2017, då 516 personer fick den indragen för att behoven inte nådde 20 timmar. Omprövningarna vartannat år togs bort den 1 april 2018, och riksdagen har sedan beslutat att andning och måltider i form av sondmatning alltid räknas som grundläggande behov.
Källa: Försäkringskassan, Analys av minskat antal mottagare av assistansersättning (2020), och Försäkringskassans statistik över avslutade ersättningar. Kommunernas egen del av kostnaden för personlig assistans står i nästa del. Försörjningsstödet och de andra skyddsnäten står på Skyddsnätet.
Vad kommunerna lägger på LSS.
Kommunernas kostnad för LSS och för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken var 7 725 kronor per invånare 2025, mot 4 881 kronor 2010, i löpande priser. I det talet är ersättningen från Försäkringskassan inte avdragen; nettokostnaden är vad som blir kvar när alla intäkter dragits av. Kommunen betalar själv de första 20 timmarna i veckan för den som har statlig assistansersättning. Boendena är den största posten: en plats kostar i genomsnitt drygt 1,4 miljoner kronor om året. Hur LSS väger mot kommunernas andra utgifter står på Kommunernas ekonomi.
Kommunerna delar på kostnaderna.
Hur många i en kommun som behöver LSS beror mycket på slumpen och på var boendena en gång byggdes. Sedan 2004 jämnar ett eget utjämningssystem ut kostnaderna, enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommuner med högre beräknad kostnad än genomsnittet får ett bidrag och de andra betalar en avgift, så systemet går jämnt upp. Skatteverket beslutar om varje kommuns bidrag eller avgift, och SCB tar fram underlaget. 2025 fick 174 kommuner bidrag och 116 betalade en avgift. Eftersom det inte finns något rikesvärde visas linjen bara när du valt en kommun. Avvikelsen visar hur mycket kommunens nettokostnad ligger över eller under den kostnad som kan väntas av hur kommunen ser ut.
Den stora kommunalekonomiska utjämningen, för skatteintäkter och andra kostnader, står på Kommunernas ekonomi.
Hälften med en funktionsnedsättning har ett arbete.
- Sysselsatta med funktionsnedsättning
- 52 %
- SCB,
- Sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga
- 47 %
- SCB,
- Sysselsatta i övriga befolkningen
- 81 %
- SCB,
- Arbetslösa med funktionsnedsättning
- 18 %
- SCB,
SCB frågar varje år ett urval av befolkningen i åldern 16 till 65 år om funktionsnedsättning och arbete. 2025 hade 52 procent av dem med en funktionsnedsättning ett arbete, mot 81 procent av övriga befolkningen. Bland dem vars funktionsnedsättning sätter ner arbetsförmågan var andelen 47 procent. Talen har legat nära samma nivå de senaste åren: 52 procent 2022 och 53 procent 2024. Av dem med en funktionsnedsättning som ville och kunde arbeta saknade 18 procent arbete, mot 9 procent av övriga befolkningen.
Undersökningen är ett urval och ger bara tal för hela landet, så de går inte att jämföra mellan kommunerna. Den räknar alla med en funktionsnedsättning, inte bara dem som har insatser enligt LSS.
Källa: SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2025, publicerad 27 april 2026.
Staten eller kommunen?
I dag delar kommunen och staten på ansvaret för personlig assistans: kommunen beslutar om assistans enligt LSS och betalar de första 20 timmarna i veckan, Försäkringskassan beslutar om assistansersättningen. Två statliga utredningar har föreslagit att staten tar hela ansvaret. LSS-utredningen (SOU 2018:88) lämnades i januari 2019. Utredningen Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) föreslog i mars 2023 att Försäkringskassan skulle ta över från den 1 januari 2026 och att kommunernas utjämningsbidrag skulle minskas i motsvarande mån.
Någon proposition har inte lagts. I Tidöavtalet mellan SD, M, KD och L står att ett statligt helhetsansvar för personlig assistans ska övervägas. I budgetpropositionen för 2026 aviserade regeringen en översyn av reglerna innan huvudmannaskapet förs över, och i maj 2026 tillsatte den en ny utredning (Dir. 2026:33) med målet att staten ska ta över. Den ska vara klar senast den 23 maj 2028.
Bland partierna skriver Moderaterna att de vill fortsätta arbetet mot ett statligt huvudmannaskap. Socialdemokraterna har i riksdagen sagt att de står bakom utredningens förslag. Vänsterpartiet kräver i en motion en proposition byggd på SOU 2023:9, och Centerpartiet har i en interpellation frågat regeringen om det statliga ansvaret. Övriga partiers egna ställningstaganden har vi inte gått igenom.
Äldreomsorgen, som kommunerna också ansvarar för, står på Äldreomsorgen, och hälso- och sjukvården som regionerna ansvarar för på Vården.
Samma lag, olika kostnader.
LSS gäller i hela landet, men hur många som har insatser och vad de kostar skiljer sig mycket mellan kommunerna. Tabellen visar kommunen som ligger lägst och högst, mitten av alla kommuner, riket och kommunen du valt ovan.
| Mått | År | Lägst | Mitten | Högst | Riket | Vald kommun |
|---|
Kronor i löpande priser. Mitten är medianen: hälften av kommunerna ligger över och hälften under. Små kommuner har få personer med insatser, så en enda flytt kan ändra deras tal mycket. LSS-utjämningen har inget rikesvärde, eftersom bidragen och avgifterna tar ut varandra.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. Personer med insatser enligt LSS, kostnaderna, LSS-utjämningen och avvikelsen från referenskostnaden per kommun. Antalet med insatser kommer ur Socialstyrelsens statistik, kostnaderna och utjämningen ur SCB.
- Källa: Försäkringskassan, statistikdatabasen. Antal med assistansersättning och timmar per vecka i december varje år från 1994, och utbetalt belopp från 2013. Bara rikets tal.
- Källa: Socialstyrelsen, Statistik om insatser enligt LSS 2025. Antalet personer med insatser i hela landet.
- Källa: SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, 2022, 2024 och 2025.
- Utredningarna och direktiven: regeringen.se. Partiernas ställningstaganden: partiernas egna sidor och riksdagens dokument, länkade i texten.
Inget är uppskattat av oss. Utbetalningarna gäller alla som fått ersättning någon gång under året, antalet personer gäller december, så de två talen räknas inte på samma sätt. Försörjningsstödet och sjukersättningen står på Skyddsnätet.