Västmanlands län

Västerås

Västmanlands län · 160 634 invånare · 21 orter

Kort svar: Västerås ligger i Västmanlands län. Kommunen har 160 634 invånare (SCB 2024), vilket gör den till Sveriges 6:e största. Befolkningen har vuxit med 2,4 % de senaste fem åren. Centralorten är Västerås och 20 andra orter och byar.

Visa på kartan Jämför med andra kommuner

registret

Fakta

länVästmanlands län

centralortVästerås

kommunalskatt31,2 %

kommunkod1980

orterna

Orterna i Västerås kommun

15 orter till på kartan

Västerås110 877 invånare Skultuna3 281 invånare Hökåsen2 956 invånare Irsta2 717 invånare Tillberga2 180 invånare Kvicksund2 179 invånare

Orter och byar i kommunen. De största står först.

I korthet

Nyckeltalen

Invånare: 160 634
Bostadsrätt: 23 665 kr/m²
Medelålder: 41,6 år
Tillväxt 2021–2024: +2,4 %
Medianinkomst / år: 400 tkr
Folkmängd, ranking: 6 /290

Om kommunen

Västerås

Västerås ligger i Västmanlands län. Kommunen har 160 634 invånare (SCB 2024), vilket gör den till Sveriges 6:e största. Befolkningen har vuxit med 2,4 % de senaste fem åren. Centralorten är Västerås och 20 andra orter och byar.

Att bo här

Hur är det att bo i Västerås?

Medianinkomsten är 399 500 kr per år (2024). Medelåldern ligger på 41,6 år. Kommunalskatten är 31,24 %. Arbetslösheten var 7,0 % 2024.

Utbud & pris

Vad det kostar att bo här

Kort svar: En villa kostar i snitt 4 236 000 kr. Det är priset som faktiskt betalades vid lagfarna köp 2024, inte utropspriser.

4 236 000 krkostar ett hus här ungefär (2024)

Villapriset i Västerås ligger på 4 236 tkr. En bostadsrätt kostar 23 665 kr per kvadratmeter. På 3 år har priset ändrats −4 %.

Det svåra är ofta inte priset. Det svåra är att hitta en bostad som är till salu när du letar.

Villapris, tkr

Så räknar vi

Villapriset är Kolada N07915: medelpris för lagfarna villaköp, alltså betalda priser och inte utropspriser. Bostadsrättspriset är N07908, kronor per kvadratmeter. Prisändringen räknas mellan de två år som ligger närmast fem år isär i serien, och står med sina årtal utskrivna.

Förskola & skola

Skola och förskola

Kort svar: 84,0 % av niondeklassarna blev behöriga till gymnasiet 2024. Mediankommunen ligger på 82,5 %.

84,0 %av eleverna kan börja på gymnasiet (2024)

Behörigheten till gymnasiet är 84,0 % (2024). 48,5 % av invånarna 25–64 år har eftergymnasial utbildning. I kommunen finns 2 lärosäten och folkhögskolor: Mälardalens universitet (campus Västerås), Västerås folkhögskola.

Behörighetstalet ovanför är kommunens samlade, inte den enskilda skolans. Det säger något om systemet och lite om ett enskilt barn: spridningen mellan skolor inom en kommun är regelmässigt större än skillnaden mellan två kommuners medeltal.

Behöriga till gymnasiet

Behöriga till gymnasiet: 84,0 % av eleverna i åk 9; över mediankommunen; mediankommunen 82,5 %
Eftergymnasialt utbildade: 48,5 % av 25–64-åringarna; mediankommunen 34,9 %
Lärosäten i kommunen: 2 universitet och folkhögskolor; Mälardalens universitet (campus Västerås), Västerås folkhögskola

Så räknar vi

Gymnasiebehörighet är Kolada N15428: andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommunens alla elever oavsett huvudman. Eftergymnasial utbildning är N01982. Lärosätena kommer ur data/education_data.json.

Arbetsmarknad

Vem som anställer

Kort svar: Arbetslösheten är 7,0 %. Kommer ni två ska båda hitta något, och det är där en flytt oftast går i stöpet.

7,0 %har inget jobb, bland vuxna (2024)

Arbetslösheten bland 16–64-åringar är 7,0 % (2024). Medianinkomsten ligger på 400 tkr per år. 19,6 % av de förvärvsarbetande pendlar ut ur kommunen. Det finns 102 arbetsställen per 1 000 invånare, och 64 % av dem har ingen anställd.

Ett arbetslöshetstal säger hur många som söker, inte hur brett utbudet är. Utpendlingen säger mer om det: pendlar många ut betyder det att arbetsmarknaden är större än kommunen, men också att du kan behöva räkna med restid varje dag.

Arbetslöshet

Arbetslöshet: 7,0 % av arbetskraften 16–64 år; Kolada N02280, 2024
Medianinkomst: 400 tkr per år; Kolada N00906, 2024
Kommunalskatt: 31,24 % kommunens egen del; mediankommunen 33,53 %
Pendlar ut: 19,6 % av de förvärvsarbetande; Kolada N02279, 2023
Arbetsställen: 102 per 1 000 invånare; egen bearbetning av SCB-statistik 2025
Utan anställda: 64 % av arbetsställena; SCB företagsregistret 2025

Så räknar vi

Arbetslösheten är Kolada N02280: öppet arbetslösa och sökande i program, 16–64 år, andel av registerbaserad arbetskraft. Medianinkomsten är N00906, sammanräknad förvärvsinkomst. Utpendlingen är N02279. Arbetsställena kommer ur SCB:s företagsregister (2025); per 1 000 invånare är vår egen bearbetning med SCB:s folkmängd samma år.

Närhet & pendling

Buss, tåg och bil

Kort svar: 43 980 avgångar en vanlig vardag. Helgen är glesare, och det är helgtrafiken som avgör om du klarar dig utan bil.

43 980avgångar en vanlig vardag

367 hållplatser och stationer på 98 linjer. Ingen tågtrafik inom kommunen.

Det viktiga är hur ofta bussen går. Om bussen bara går tre gånger om dagen är den svår att åka till jobbet med.

Så räknar vi

Hållplatser, linjer och avgångar är räknade ur Samtrafikens GTFS-flöde för en normal vecka. En hållplats räknas en gång även om flera linjer stannar där.

Pendling

Resor till jobbet, år för år

Kort svar: 21,4 % av dem som jobbar i Västerås pendlar in, och 19,6 % av invånarna som jobbar pendlar ut (2023).

In- och utpendling · 2023

21,4 % / 19,6 %

InpendlingUtpendlingKolada N02276 / N02279

Så många jobbar i en annan kommun.

Avgångar en vanlig vardag, vecka 7 · 2026

44 157

+0,8 % sedan 2022

Vecka 7, samma vecka varje årKoDa · Trafiklab

Avgångar från hållplatser i kommunen en vanlig vardag, mätt samma vecka varje år ur Trafiklabs historiska tidtabeller. Avgångar är inte samma sak som turer: en tur som stannar på färre hållplatser ger färre avgångar. Serien bygger på Kollektivtrafikförvaltningen, UL, Västmanland.

Så räknar vi

Pendlingen är Kolada N02276 och N02279, andel av de förvärvsarbetande. Avgångarna räknas ur KoDa:s arkiv av GTFS-tidtabeller samma ISO-vecka varje år, för operatörer som funnits hela perioden; avgångar är hållplatsstopp, inte turer. Tillgången är Kolada N07418, i procentenheter.

Oljechock

Hur hårt slår ett dyrare oljepris mot hushållen i Västerås?

Kort svar: Stiger pumppriset 20 % får ett hushåll i Västerås betala ungefär 1 970 kr mer om året för bensin och diesel, mot 2 620 kr i mittenkommunen (2025, räknemodell).

Extra kostnad om drivmedlet blir 20 % dyrare · 2025

1 970 kr per hushåll och år

Mittenkommunen: 2 620 kr per hushåll och år

VästeråsRiksmedianRäknemodell på Trafikanalys och SCB

Räknemodell, inte statistik: bilar per hushåll × länets körsträcka × 0,065 liter per km × 17 kr per liter × 20 %. Linjär, så 40 % ger dubbelt så mycket.

Oljechocken på kartan

Bensin-, diesel- och elhybridbilar · 2025

0,77 per hushåll

Mittenkommunen: 1,03 per hushåll

VästeråsRiksmedianTrafikanalys

Personbilar i trafik vid årets slut som tankas med bensin eller diesel, delat med antalet hushåll. Leasing- och firmabilar räknas där bolaget är registrerat.

Körsträcka per bil i länet · 2025

1 150 mil per år

Mittenkommunen: 1 150 mil per år

VästeråsRiksmedianTrafikanalys

Finns bara per län och för alla personbilar, så kommunerna i samma län får samma tal. En mil är 10 km.

Eldningsolja i bostäder · 2024

1 kWh per hushåll och år

Mittenkommunen: 19 kWh per hushåll och år

VästeråsRiksmedianSCB EN0203

Fossilt flytande bränsle i småhus och flerbostadshus. SCB sekretessbelägger enstaka kommuner.

Så räknar vi

Extra kostnad är en räknemodell, inte statistik: kommunens bensin-, diesel- och elhybridbilar i trafik (Trafikanalys) delat med antalet hushåll (SCB), gånger länets medelkörsträcka per personbil (Trafikanalys, finns inte per kommun), 0,065 liter per km, 17 kr per liter och en prishöjning på 20 %. Modellen räknar inte med att folk kör mindre när priset stiger, med förmånsbilar eller med att leasingbilar registreras där bolaget sitter. Eldningsoljan är SCB:s slutanvändning av fossilt flytande bränsle i bostäder. Delmåtten visas var för sig; vi väger inte ihop dem till ett index. Egen bearbetning, inte Trafikanalys officiella statistik.

Natur & friluftsliv

Naturen runt omkring

Kort svar: 20 naturreservat inom kommunens gräns, tillsammans 160 km² skyddad mark.

20naturreservat i kommunen

Skyddad mark, sjöar, leder och de nationalparker som ligger inom räckhåll från Västerås.

Avstånden mäts i rak linje från kommunens största ort.

Så räknar vi

Naturreservat och skyddad areal kommer ur Naturvårdsverkets öppna data, sjöar och vattendrag ur Lantmäteriets kartdata och leder ur OpenStreetMap.

Naturrisker

Naturrisker i Västerås

Kort svar: Länsstyrelserna har kartlagt 41 översvämningsytor i Västerås mellan 1901 och 2011. Skogsstyrelsen har kartlagt 2 skogsbränder i Västerås sedan 2018.

Tidigare översvämningar

41 kartlagda ytor

Flest år 1924 (15)

Länsstyrelserna 1901 till 2011, CC0

En punkt per kartlagd översvämning och plats i Länsstyrelsernas nationella register. En enda stor översvämning kan ge många ytor, och äldre händelser är sämre dokumenterade, så en kommun utan träffar kan ändå ha svämmat över.

Se översvämningar på kartan

Skogsbränder sedan 2018

2 bränder

0,8 ha brunnet, senast 2023

Skogsstyrelsen, CC0

Brandområden på minst 0,5 hektar, karterade av Skogsstyrelsen ur satellitbilder och räddningstjänstens larm. Bränder med okänt år räknas med.

Visa bränderna på kartan

Satellitbränder sedan 2021

11 detektioner

varav 1 kraftiga (över 10 MW), senast 2024-09-15

SMHI, CC BY 4.0

En detektion är en värmeavvikelse som en satellit har sett, oftast en brand men inte en bekräftad. Moln döljer det mesta, så siffran är en nedre gräns.

Visa detektionerna på kartan

Grundvatten

1 mätstation

SGU

SGU mäter grundvattennivån i stationer över landet. Hur nivån står mot tidigare år ändras hela tiden och visas därför på kartan, inte här.

Visa nivåerna på kartan

Eldningsförbud

Live på kartan

Länsstyrelsernas beslut

Länsstyrelserna, CC BY 4.0

När det är torrt kan det bli förbjudet att elda. Det ändras ofta. Därför visar vi det på kartan.

Se var det är förbjudet att elda

Så räknar vi

Siffrorna är räknade av oss ur källornas kartdata: punkter och brandytor hör till kommunen där de ligger, zoner och kustlinjer klipps mot kommungränsen. Skredrisk och kusterosion är bara karterade i vissa områden, så en kommun utan siffra där är okarterad, inte riskfri. SGU:s skredkartering, översvämningskarteringar, markrörelser och grundvattenmagasin finns som kartlager men räknas inte per kommun här. Källorna är översiktliga och visar var risken bör utredas, inte att den finns.

Året runt

Ljuset, snön och vinden

Kort svar: Det snöar 19 dagar om året här. Men det är mörkret i december som folk underskattar, inte kylan.

19dagar med snöfall om året

19 dagar med snöfall om året. 5,6 timmar sol per dag i snitt över året.

Så räknar vi

Snöfallsdagar och soltimmar kommer från SMHI: en snöfallsdag är ett dygn med minst 1 mm nederbörd och minusgrader i dygnsmedel på närmaste station, median för normalperioden 1991–2020. Soltimmarna är SMHI:s strålningsmodell STRÅNG 2020–2024.

Befolkning

Hur många bor här? Blir de fler eller färre?

Kort svar: 160 634 invånare, +2,4 % på fem år. Takten avgör om skola, vård och utbud byggs ut eller krymper.

160 634invånare 2024

160 634 invånare 2024. Folkmängden har ändrats +2,4 % på fem år.

När fler flyttar hit byggs det nya skolor och affärer. När färre bor här stänger saker. Det märks först i små orter.

Invånare

Invånare: 160 634 den 31 december 2024
Tillväxt 5 år: +2,4 % ändring av folkmängden; växer
Medelpension: 291 322 kr total pension per år; kvinnor 244 500 kr, män 345 343 kr; Källa: Pensionsmyndigheten 2025
Allmän pension: 198 831 kr i snitt per år; Källa: Pensionsmyndigheten 2025

Så räknar vi

Folkmängden är Kolada N01951, SCB:s registerbaserade folkmängd den 31 december. Femårsändringen räknas mellan de två år i serien som ligger närmast fem år isär, och årtalen står utskrivna.

Utveckling

Hur Västerås har utvecklats

Kort svar: Västerås hade 156 838 invånare 2021 och 160 634 2024. SCB skriver fram 167 921 till 2035.

Befolkning · 2024

160 634

+2,4 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024SCB:s framskrivning till 2035: 167 921Kolada N01951

Tänk om förändringen blev 100 % av SCB:s bana

Då skulle 167 921 bo här 2035. Ett eget räkneexempel, inte en prognos.

Milstolpar

2021Första året i serien: 156 838 invånare
2022Största ökningen på ett år: +1 815
2024Senaste utfallet: 160 634 invånare
2035SCB:s framskrivning: 167 921 invånare

Kolada N01951 · SCB

Villapris · 2024

4 236 tkr

−3,9 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024Kolada N07915

Medianinkomst · 2024

399 500 kr

+12,5 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024Kolada N00906

Arbetslöshet · 2025

7,6 %

−8,4 % sedan 2010

Utfall 2010 till 2025Kolada N03920

A-kassa · 2025

6,7 %

−55,6 % sedan 1999

Utfall 1999 till 2025Kolada N02890

Så räknar vi

Observerad folkmängd från SCB via Kolada. Framskrivningen är SCB:s egen officiella befolkningsframskrivning, och vi räknar inte fram den själva. Medelpris för lagfarna villaköp. Bostadspriser skrivs medvetet inte fram. Sammanräknad förvärvsinkomst, median för invånare 20 till 64 år (Kolada N00906). Ingen framskrivning, vi visar bara utfall. Arbetslösheten över tid är Kolada N03920: inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som andel av hela befolkningen 18 till 65 år, inte av arbetskraften, och därför lägre än siffran under Jobb (N02280, finns bara från 2020). Ingen framskrivning, eftersom konjunkturen styr och den är inte linjär. A-kassan är Kolada N02890: andel av invånarna 20 till 64 år som fått arbetslöshetsersättning någon gång under året, från IAF. Den är den längsta serien, från 1999, men räknar bara de som har rätt till a-kassa. Riksmedianen är medianen av alla kommuner samma år, ur samma Kolada-serie. Tänk om-reglaget skalar bara SCB:s egen bana.

Styre och ekonomi

Vem styr Västerås, och hur går ekonomin?

Kort svar: Styret i Västerås 2025: blocköverskridande styre. Balanskravsresultatet var 3,3 % 2025. 2026 fick kommunen 12 056 kr per invånare i utjämningen.

Styre · 2025

Blocköverskridande styre

Kommunstyrelsens ordförande: S, med C, KD, V

2014 till 2025Blocköverskridande styre
2010 till 2013Vänsterstyre
2006 till 2009Borgerligt styre
1994 till 2005Vänsterstyre

SKR via Kolada N05829

Alla kommuners styre på kartan

Kommunval · 2026

S 30,2 %

Största partiet i kommunen

S30,2 %
M23,7 %
SD13,4 %
V9,7 %
L8,2 %
KD5,4 %
C5,1 %
MP3,6 %
Övriga0,6 %

Valmyndigheten

Alla kommunval sedan 1973 på kartan

Balanskravsresultat · 2025

3,3 %

Riksmedian 1,5 %

VästeråsRiksmedianKolada N03139

Årets resultat utan reavinster, som andel av skatt, statsbidrag och utjämning. Kommunallagen kräver att det är positivt, och omkring 2 % brukar räknas som god hushållning.

Soliditet 2025: 38,9 % riksmedian 40,0 %
Skatteintäkter 2025: 56 135 kr/inv riksmedian 54 834 kr/inv
Kostnadsläge mot struktur 2025: −2,5 % riksmedian 3,5 %

Kommunekonomin år för år på kartan

Utjämningen · 2026

12 056 kr per invånare

får · 1 944 miljoner kr

VästeråsSCB OE0115

Vad kommunen får (plus) eller betalar (minus) i den kommunalekonomiska utjämningen. LSS-utjämningen är ett eget system och ingår inte. Inkomstutjämningen är största delen, och senaste året är SCB:s beräkning för innevarande år.

Utjämningen del för del på kartan

Så räknar vi

Styret är SKR:s klassning via Kolada (N05829). SKR räknar MP som vänsterparti först från 2022, så en kommun kan byta kategori mellan 2018 och 2022 utan att styret ändrats. Valresultatet är kommunfullmäktigevalet ur SCB ME0104, inte riksdagsvalet. Ekonomin avser kommunen som organisation, ur SCB:s räkenskapssammandrag via Kolada; riksmedianen är medianen av alla kommuner samma år.

Kommunens pengar

Så spenderar Västerås sina pengar

Kort svar: Av 100 kr går 47 till skolan och 39 till omsorgen (2025). Det är 6 % mindre per invånare än i liknande kommuner. Skulden är 80 132 kr per invånare.

Av 100 skattekronor · 2025

47 kr till skolan

och 39 kr till omsorgen

66 430 krper invånare

Grundskola23 kr
Förskola och fritids15 kr
Gymnasieskola8 kr
Vuxenutbildning och SFI1 kr
Äldreomsorg18 kr
LSS och funktionsnedsättning11 kr
Individ- och familjeomsorg10 kr
Gator, parker och räddning6 kr
Kultur och fritid5 kr
Arbetsmarknad och flyktingar1 kr
Politik och revision1 kr
Annat, till exempel vårdcentral och färdtjänst1 kr

SCB OE0107

Av varje 100 kronor går så här mycket till varje sak. Klicka på ringen för att se mer.

Alla kommuners kostnader på kartan

Mot liknande kommuner · 2025

66 430 kr

per invånare, liknande kommuner 70 689 kr

Grundskola: 15 546 kr +4 %liknande 15 010 kr
Förskola och fritids: 9 739 kr +5 %liknande 9 254 kr
Gymnasieskola: 5 371 kr +1 %liknande 5 336 kr
Vuxenutbildning och SFI: 749 kr −18 %liknande 914 kr
Äldreomsorg: 11 988 kr −13 %liknande 13 839 kr
LSS och funktionsnedsättning: 7 262 kr −20 %liknande 9 111 kr
Individ- och familjeomsorg: 6 371 kr +2 %liknande 6 239 kr
Gator, parker och räddning: 3 815 kr −25 %liknande 5 076 kr
Kultur och fritid: 3 620 kr −2 %liknande 3 706 kr
Arbetsmarknad och flyktingar: 750 kr −9 %liknande 823 kr

Liknande kommuner är RKA:s sju med mest lik struktur: Norrköping, Jönköping, Helsingborg, Borås, Örebro, Gävle, Sundsvall.

Kostnadsläge mot strukturen · 2025

−3 %

mindre än strukturen motiverar

Grundskola: −1 %
Förskola: −4 %
Gymnasieskola: +3 %
Äldreomsorg: −7 %
LSS: −5 %
Individ- och familjeomsorg: +4 %

RKA via Kolada

Hur mycket mer (+) eller mindre (−) kommunen lägger än vad åldrar, avstånd och socioekonomi motiverar enligt kostnadsutjämningen. Plus är inte fel: det kan vara ett val att satsa.

Vad det kostar att bo här varje år · 2025

138 663 kr

per elev i grundskolan

Per elev i grundskolan: 138 663 kr −5 %riket 145 505 kr
Per barn i förskolan: 193 937 kr −1 %riket 195 903 kr
Per gymnasieelev: 150 070 kr +9 %riket 137 983 kr
Per plats i särskilt boende: 969 300 kr −14 %riket 1 125 650 kr
Per brukare i hemtjänsten: 333 993 kr −13 %riket 384 970 kr

Kolada (RKA)

Nettokostnad per invånare · 2025

66 430 kr

+37,1 % sedan 2015

VästeråsRiketSCB OE0107

Allt blir dyrare med åren. Därför ökar kostnaden även om kommunen inte gör mer.

Investeringar per invånare · 2025

9 467 kr

riket 9 335 kr

Investeringsutgifter per invånare

SCB OE0107

Snitt per år 2023 till 2025, per område nedan. Investeringar i kommunala bolag ingår inte.

Gator, parker och räddning: 6 836 kr
Kultur och fritid: 1 132 kr
Skola och förskola: 557 kr
Vård och omsorg: 138 kr
Vatten, el, bostäder och hamnar: 22 kr

Största investeringarna · 2025

Gäddeholmsskolan etapp 1

516 mnkr beslutad projektkalkyl, pågående

Gäddeholmsskolan etapp 1516 mnkr
Drömfabriken/Persboskolan, nybyggnad384 mnkr
Emausskolan IH340 mnkr
Ekbergaskolan310 mnkr
Fridnäs nybyggnation191 mnkr
Ny förskola Rönnby72 mnkr
Motionsspår LED23 mnkr
Vallby, utbyte GC-bro18 mnkr

Årsredovisning 2025, Västerås stad

Det här skriver kommunen själv. Klicka på en rad för att läsa mer.

Hela årsredovisningen (PDF)

Var kommunen får pengar ifrån · 2025

72 kr av 100 är skatt

78 380 kr in per invånare

Kommunalskatt72 kr
Statsbidrag och utjämning16 kr
Riktade statsbidrag4 kr
Taxor och avgifter3 kr
Hyror och arrenden4 kr

SCB OE0107

Statsbidragen i statsbudgeten

Långfristiga skulder per invånare · 2025

80 132 kr

riket 62 738 kr

VästeråsRiketSCB OE0107

Kommunen som organisation. Ett hopp brukar vara en internbank: kommunen lånar och lånar vidare till sina bolag.

Pensionsskuld i balansräkningen: 7 402 krriket 8 913 kr
Räntekostnader per år: 2 081 krriket 1 707 kr

Så räknar vi

Nettokostnaden är vad verksamheten kostar sedan avgifter, hyror och riktade statsbidrag dragits av, alltså det som betalas med skatt, generella statsbidrag och utjämning. Den kommer ur SCB:s räkenskapssammandrag (OE0107), är löpande priser och delas med folkmängden 31 december. Affärsverksamhet som VA och kommunala bolag ingår inte, och en kommun som driver skolor eller lokaler i ett bolag ser därför billigare ut i investeringarna. Liknande kommuner är RKA:s sju kommuner med mest lik struktur (Kolada). Kostnadsläget är RKA:s nettokostnadsavvikelse: hur mycket mer eller mindre kommunen lägger än vad dess struktur motiverar enligt kostnadsutjämningen. Långfristiga skulder omfattar även lån som kommunen vidareförmedlar till sina bolag.

Frågor

Vanliga frågor om Västerås

Hur är det att bo i Västerås?

Västerås har 160 634 invånare och ligger i Västmanlands län. Medelåldern är 41,6 år. Medianinkomsten ligger på 399 500 kr per år. Årsmedeltemperaturen är 6,8 °C.

Hur många bor i Västerås?

160 634 personer bodde i Västerås kommun 2024 enligt SCB, vilket är Sveriges 6:e största kommun. Folkmängden har ökat 2,4 % på fem år.

Vad kostar det att bo i Västerås?

En bostadsrätt kostar i snitt 23 665 kr/m² (2024). Ett småhus kostar i snitt 4,2 miljoner kronor. Kommunalskatten är 31,24 %.

Hur är arbetsmarknaden i Västerås?

Arbetslösheten i Västerås var 7,0 % 2024. Medianinkomsten är 399 500 kr per år. 48,5 % av invånarna har eftergymnasial utbildning.

Hur är det att vara student i Västerås?

I Västerås finns Mälardalens universitet (campus Västerås). 48,5 % av invånarna har eftergymnasial utbildning. Bostadsrättspriset ligger på 23 665 kr/m².

Hur är det för barnfamiljer i Västerås?

84,0 % av eleverna i Västerås blir behöriga till gymnasiet (2024). Kommunen lägger 116 136 kr per barn och år på förskolan.

Hur är vädret och klimatet i Västerås?

Årsmedeltemperaturen i Västerås är 6,8 °C. Ett normalår når den varmaste dagen 30 °C och den kallaste natten -19 °C. Det faller 635 mm nederbörd om året, fördelat på 110 regndagar och 19 dygn med minusgrader. Solen lyser i snitt 5,6 timmar per dygn.

Är det tryggt att bo i Västerås?

Antalet anmälda våldsbrott är 1052 per 100 000 invånare.

Vilka orter finns i Västerås kommun?

De största orterna i Västerås kommun är Västerås, Skultuna, Hökåsen, Irsta, Tillberga, Kvicksund, Barkarö, Enhagen-Ekbacken, Tidö-Lindö, Tortuna, Munga, Harkie och 9 till.

Länet

Andra kommuner i Västmanlands län

Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar