Försvaret: från nedrustning till upprustning
Kort svar: I början av 1960-talet lade Sverige nästan 4 procent av BNP på försvaret. Efter kalla kriget sjönk andelen nästan varje år, till drygt 1 procent 2017, och värnplikten lades vilande 2010. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022 vände det. Sverige gick med i Nato 2024 och nådde samma år Natos mål på 2 procent av BNP. År 2025 var andelen 2,5 procent, eller 162 miljarder kronor. Natos nya mål är 3,5 procent till försvaret senast 2035, och regeringen vill nå dit redan 2030. Värnplikten är tillbaka: 8 807 ryckte in 2026, fler än något år sedan 2004. Det civila försvaret har sedan 2026 en egen myndighet, och staten bygger åter upp lager av spannmål, läkemedel och bränsle.
Mer på sajten: Statsbudgeten visar vad Natomålen kostar och hur Sverige står sig mot grannländerna, oljekrisen 1973 varför Sverige började lagra olja och Partiernas beslut hur partierna röstade om Nato.
Försvarsutgifterna som andel av BNP sedan 1960.
Siffrorna är fredsforskningsinstitutet SIPRI:s, som räknar på samma sätt för alla länder. Med i summan är Försvarsmakten, de andra militära myndigheterna, militära pensioner och fredsbevarande insatser. Det civila försvaret är inte med.
Kalla kriget, till 1990
Sverige var alliansfritt och byggde ett invasionsförsvar för att klara sig själv. Nästan alla unga män gjorde värnplikt, och flygvapnet var ett av Europas största. Andelen av BNP sjönk ändå sakta, eftersom ekonomin växte snabbare än försvaret.
Nedrustningen, 1990 till 2014
När Sovjetunionen föll bedömde riksdag och regering att ett militärt angrepp mot Sverige inte var troligt. Försvarsbesluten lade ned regementen, flottiljer och flygflottiljer, och försvaret skulle i stället delta i internationella insatser. Värnplikten lades vilande 1 juli 2010.
Upprustningen, från 2014
Efter Krim 2014 började försvarsbesluten åter bygga ut förbanden, och värnplikten väcktes 2018, nu för både kvinnor och män. Efter invasionen av Ukraina sökte Sverige medlemskap i Nato i maj 2022 och blev medlem 7 mars 2024. Utgifterna i kronor har mer än fördubblats sedan 2020.
Vad försvaret kostar i kronor.
I löpande kronor har utgifterna nästan alltid ökat. Räknat i dagens priser, med konsumentprisindex, syns i stället att försvaret kostade ungefär lika mycket i femtio år och sedan har blivit mer än dubbelt så dyrt på fem år.
Natos mål: först 2 procent, nu 3,5.
| Beslut | Mål | Senast |
|---|---|---|
| Natos toppmöte i Wales 2014 | 2 % av BNP till försvaret | 2024 |
| Natos toppmöte i Haag 2025 | 3,5 % till kärnförsvaret och 1,5 % till annan säkerhet, sammanlagt 5 % | 2035 |
| Regeringen, budgetpropositionen för 2026 | 3,5 % av BNP till försvaret | 2030 |
Nato räknar försvarsutgifterna på ett eget sätt, som inte är exakt detsamma som SIPRI:s. Vad målen kostar, avgifterna till Nato och jämförelsen med grannländerna står på Statsbudgeten. Riksdagen röstade ja till medlemskapet i mars 2023 med 269 röster mot 37; hur partierna röstade står på Partiernas beslut.
Hur många som gör värnplikt.
Allmän värnplikt för män infördes 1901. Under kalla kriget gjorde nästan varje ung man grundutbildningen. På 1990-talet krympte försvaret och färre kallades in, och från 2010 till 2017 var värnplikten vilande och försvaret bemannades bara av frivilliga. Sedan 2018 gäller plikten både kvinnor och män, men bara de som behövs kallas in. Alla som fyller 18 svarar på Pliktverkets frågor, och de som passar bäst kallas till mönstring.
| År | Ryckte in |
|---|---|
| 1994/95 | 34 948 |
| 1997 | 32 150 |
| 1999 | 18 711 |
| 2001 | 13 859 |
| 2003 | 15 529 |
| 2005 | 9 225 |
| 2007 | 4 730 |
| 2009 | 7 345 |
| 2010 | 1 644 |
| 2011 till 2017 | vilande |
| 2018 | 3 750 |
| 2019 | 4 500 |
| 2020 | 4 917 |
| 2021 | 5 873 |
| 2022 | 5 475 |
| 2023 | 6 320 |
| 2025 | 8 251 |
| 2026 | 8 807 |
Till och med 2023 ur Försvarsmaktens årsredovisningar, 2025 och 2026 ur Pliktverkets uppgifter om dem som skrivits in och ryckt in. Av dem som ryckte in 2026 var 1 433 kvinnor, omkring 16 procent. År 2023 mönstrade 27 100 personer ur en årskull på 107 100. Siffror från tiden före 1994 är inte samlade på samma sätt.
Militärt och civilt försvar, tillsammans.
Totalförsvaret är allt samhället gör för att klara ett krig: det militära försvaret och det civila, där kommuner, regioner, myndigheter, företag och vanliga människor ingår. Under kalla kriget var det civila försvaret stort, med skyddsrum, lager och civilförsvarsplikt. Efter 1990 avvecklades det mesta. Nu byggs det upp igen.
Försvarsbeslutet för 2025 till 2030
Riksdagen beslutade i december 2024 om propositionen Totalförsvaret 2025–2030. Den sätter nya mål för både det militära och det civila försvaret, och är den första som utgår från att Sverige är med i Nato.
Prop. 2024/25:34
En ny myndighet för civilt försvar
Den 1 januari 2026 blev Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Myndigheten för civilt försvar. Den samordnar det civila försvaret och leder arbetet med beredskapen i hela samhället.
mcf.se
Om krisen eller kriget kommer
I november 2024 skickades broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla hushåll, drygt fem miljoner exemplar. Den förklarar hur man klarar sig en vecka utan el, vatten och affärer, och vad var och en ska göra vid höjd beredskap.
MSB
Anslagen till det civila försvaret, skyddsrummen per kommun, hur väl hushållen klarar en vecka och elavbrotten står på Krisberedskapen.
Mat, läkemedel och bränsle.
Under kalla kriget hade staten stora beredskapslager av spannmål, bränsle och mycket annat. De flesta såldes eller avvecklades på 1990-talet och 2000-talet, när varor i stället kunde köpas just när de behövdes. Nu byggs lager upp igen.
Mat
I budgeten för 2026 avsatte regeringen 575 miljoner kronor till beredskapslager, och Jordbruksverket ska köpa in spannmål, först till lager i norra Sverige. Riksdagen har också antagit en ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan. Mer om det och om hur mycket av maten Sverige själv producerar står på Jordbruk och livsmedel.
Regeringen, prop. 2025/26:205
Läkemedel och sjukvårdsmaterial
Från 1 januari 2027 ska regionerna hålla lager av läkemedel och sjukvårdsprodukter, med målet att klara en månads förbrukning. Staten betalar 2026 ut 186 miljoner kronor till läkemedelslager och 557 miljoner till sjukvårdsmaterial och skyddsutrustning. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har föreslagit tre månaders lager av vissa läkemedel.
Regeringen och SKR, TLV
Bränsle
Sedan oljekrisen 1973 lagrar Sverige olja. Enligt lagen ska lagren räcka i 90 dagar av nettoimporten eller 61 dagar av förbrukningen, det som är störst, och Energimyndigheten bestämmer varje år hur mycket bolagen ska lagra. I juni 2026 gav regeringen myndigheten större möjlighet att släppa ut olja ur lagren, efter att det internationella energiorganet IEA beslutat om ett gemensamt utsläpp.
Lag (2012:806), Energimyndigheten
Var siffrorna kommer ifrån.
- Försvarsutgifterna: Världsbankens World Development Indicators, serierna för militärutgifter som andel av BNP och i kronor, med data från SIPRI (CC BY 4.0). Fasta priser är räknade med Världsbankens konsumentprisindex för Sverige.
- Värnplikten: Försvarsmaktens årsredovisningar 2003, 2006, 2010 och 2018 till 2023, Pliktverkets årsredovisning 2023 och Pliktverkets pressmeddelanden 2025 och 2026.
- Nato: Natos deklarationer från toppmötena i Wales 2014 och Haag 2025, regeringens budgetproposition för 2026 och riksdagens beslut 2023.
- Totalförsvaret: prop. 2024/25:34, riksdagens beslut om Myndigheten för civilt försvar och MSB:s pressmeddelande om broschyren.
- Beredskapslagren: regeringens pressmeddelanden 2025 och 2026, prop. 2025/26:205, lag (2012:806) om beredskapslagring av olja och Energimyndigheten.
Utgiftsserien hämtades i oktober 2026; uppgiften för 2025 är SIPRI:s preliminära. Övriga siffror är handöverförda ur källorna hösten 2026.