Hur har djuren det i svenskt jordbruk?
Kort svar: I juni 2025 fanns 1,4 miljoner nötkreatur, 1,3 miljoner grisar och knappt 8 miljoner höns i Sverige, och under året slaktades 110 miljoner kycklingar. På flera punkter är svensk lag strängare än EU:s: mjölkkor ska gå på bete, grisars svansar får inte kuperas, alla djur ska bedövas före slakt och antibiotika får inte ges för att djuren ska växa. Samtidigt hittade länsstyrelserna brister vid 48 procent av sina planerade djurskyddskontroller 2025, och forskningen pekar på problem som finns även här: kycklingar som växer så fort att många får svårt att gå, kalvar som skiljs från korna tidigt och grisar som bedövas med koldioxid. Nötkött ger mest klimatutsläpp per protein, men betande djur håller också hagmarkerna öppna.
Mer: Klimat och energi visar Sveriges utsläpp, Sveriges miljöpåverkan avtrycket av det vi konsumerar, Priserna vad maten kostar, Jordbruk och livsmedel hur mycket av maten Sverige själv producerar, Brott hur många brott som anmäls och Rovdjuren vargen, björnen och lodjuret, jakten och angreppen på tamdjur.
Färre djur, på färre och större gårdar.
Tusental djur en dag i juni, ur Jordbruksverkets statistikdatabas (tabell JO0103F01, Lantbruksdjur i juni). Höns är alla höns på gårdarna, inte bara värphöns. Slaktkycklingar räknas inte här eftersom en kull lever i ungefär fem veckor; i juni 2025 fanns 10 miljoner på gårdarna.
- Slaktade djur
- 113 miljoner
- Varav 110 miljoner kycklingar, 2,6 miljoner grisar, 383 000 nötkreatur. Jordbruksverket
- Svenskt nötkött av det som äts
- 54 %
- Griskött 81 %, matfågel 75 %, lamm 23 %, ägg 97 %. Jordbruksverket
Antalet mjölkkor har mer än halverats sedan 1981, men varje ko mjölkar mer och gårdarna har blivit mycket större. 2025 var första gången sedan 1866 som det fanns färre än 1,4 miljoner nötkreatur i landet. Antalet grisar har också halverats, medan hönsen har blivit fler sedan 2010. Sverige producerar motsvarande 54 procent av det nötkött som äts här.
Vad svensk lag kräver, och vad EU kräver.
Grunden är djurskyddslagen (2018:1192), som gäller sedan 1 april 2019 och ersatte 1988 års lag. Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, och de ska kunna bete sig naturligt i den meningen att de ska kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för (2 kap. 1 och 2 §§). Detaljerna står i djurskyddsförordningen (2019:66) och i Jordbruksverkets föreskrifter för varje djurslag. EU:s regler är en lägsta nivå som alla medlemsländer måste klara; Sverige får ha strängare regler för djur som föds upp här, men inte stoppa import av varor som följer EU:s regler.
| Område | Sverige | EU |
|---|---|---|
| Bete för mjölkkor | Kor äldre än sex månader ska gå på bete på sommaren, minst 6 timmar i följd per dag. Minst 120 dagar i Skåne, Halland och Blekinge, 90 i resten av Götaland och Svealand och 60 i Dalarna och Norrland (förordning 2019:66, 2 kap. 3 §; SJVFS 2019:18, 6 kap.). | Inget krav på bete. |
| Grisars svansar | Svansar får inte kuperas. Bara Sverige och Finland förbjuder det i nationell lag (finska regeringen). | Får inte göras rutinmässigt, bara när andra åtgärder mot svansbitning har prövats (direktiv 2008/120/EG). I en enkät om 24 länder kuperades i snitt 77 procent av grisarna rutinmässigt (De Briyne m.fl. 2018). |
| Kastrering av smågrisar | Smågrisar ska få lokalbedövning och smärtlindring före kastrering (Jordbruksverket). | Bedövning krävs bara om grisen är äldre än sju dagar (direktiv 2008/120/EG). |
| Suggor | Får bara stängas in tillfälligt, till exempel om suggan är aggressiv eller vid utfodring (SJVFS 2019:20, 10 §). | Ska gå i grupp från fyra veckor efter betäckning till en vecka före grisning. Resten av tiden får de hållas i bås eller grisningsbur. |
| Värphöns | Traditionella burar förbjöds 1999. Inredda burar med rede, sittpinne och sandbad är tillåtna (SJVFS 2019:23); 2023 hölls 3 procent av hönsen i sådana (Svenska Ägg). | Traditionella burar förbjudna sedan 2012, inredda burar tillåtna (direktiv 1999/74/EG). |
| Slaktkyckling, högsta täthet | 20 kg per kvadratmeter, eller upp till 36 kg och högst 25 djur med ett godkänt kontrollprogram, som Svensk Fågels (SJVFS 2019:23, 3 kap. 5 §). | 33 kg, 39 kg om extra krav uppfylls och 42 kg i undantagsfall (direktiv 2007/43/EG). |
| Bedövning före slakt | Alla djur som slaktas genom avblodning ska vara bedövade, utan undantag för religiös slakt (djurskyddslagen, 5 kap. 1 §). Koldioxid är tillåtet för grisar. | Bedövning krävs, men medlemsländerna får tillåta slakt utan bedövning av religiösa skäl (förordning 1099/2009, art. 4). Koldioxid är tillåtet. |
| Antibiotika | Förbjudet att ge antibiotika för att djuren ska växa fortare sedan 1986, som första land (KSLA). | Förbjudet sedan 2006. Sedan 2022 får antibiotika inte heller ges rutinmässigt eller i förebyggande syfte till hela grupper av djur (förordning 2019/6, art. 107). |
| Transport till slakt | Högst 8 timmar inom landet, i enskilda fall 3 timmar till om det gäller närmaste slakteri (SJVFS 2019:7, 5 kap. 13 §). | 8 timmar, men längre i bättre utrustade fordon: nötkreatur 14 plus 14 timmar med en timmes vila, grisar 24 timmar (förordning 1/2005). Ett förslag från 2023 om kortare tider förhandlas fortfarande. |
EU:s direktiv och förordningar är länkade till den brittiska kopian av originaltexten på legislation.gov.uk, där EUR-Lex inte gick att läsa. Svenska föreskrifter är länkade till lagen.nu.
Regeringens utredning SOU 2024:56 konstaterade att de svenska reglerna gör produktionen dyrare och föreslog bland annat att kor i lösdrift skulle slippa beteskravet. Regeringen beslutade i september 2025 att behålla kravet under mandatperioden och i stället betala bönderna omkring 1 000 kronor per ko, 282 miljoner kronor per år 2026 och 2027, om EU godkänner stödet (SVT). Sedan 2026 är virtuella stängsel tillåtna för nötkreatur, får och getter, och de sista minkfarmerna lades ned 2025 med statlig ersättning (Djurskyddet Sverige).
Hur reglerna följs upp, och hur ofta de bryts.
Länsstyrelserna kontrollerar gårdarna
Länsstyrelserna gjorde 8 713 fysiska djurskyddskontroller 2025, mot 7 840 året före. 3 756 var planerade rutinkontroller, 2 660 gjordes efter klagomål och 1 835 var uppföljningar. Brister hittades vid 48 procent av rutinkontrollerna och 74 procent av kontrollerna efter klagomål. Andelen rutinkontroller med brister skilde sig mellan länen, från 21 till 81 procent. Kontrollerna gäller alla djur, även hundar, katter och hästar.
Nationell djurskyddsrapport 2025, Jordbruksverket
Djurförbud och omhändertagna djur
Länsstyrelserna fattade 3 629 beslut och gjorde 530 åtalsanmälningar 2025. 351 personer fick djurförbud, mot 244 år 2016. Djur omhändertogs i 1 158 fall, och 82 procent av dem gällde hundar eller katter. Djurförbud beslutas enligt djurskyddslagen 9 kap. 1 § vid allvarlig försummelse, misshandel eller dom för djurplågeri.
Nationell djurskyddsrapport 2025, tabell 3
Slakterier och transporter
Livsmedelsverket har veterinärer på slakterierna och gjorde 1 579 kontroller där 2025. Verket skickade 1 882 meddelanden om djurskydd till länsstyrelserna och 35 anmälningar till polis eller åklagare. Avvikelser vid transporter till slakt gav 839 ärenden: 426 gällde grisar, 199 fjäderfä och 185 nötkreatur. Länsstyrelserna gjorde själva 281 transportkontroller.
Nationell djurskyddsrapport 2025, med uppgifter från Livsmedelsverket
Djurplågeri i domstol
2 009 djurplågerier anmäldes till polisen 2025, mot 1 705 år 2016. Samma år fattades 204 beslut om lagföring där djurplågeri var det svåraste brottet, varav 34 för grovt djurplågeri. En anmälan kan gälla alla slags djur, inte bara lantbruksdjur.
Var forskningen ser lidande som går att undvika.
EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA gick 2022 och 2023 igenom forskningen om de vanligaste djurslagen inför en översyn av EU:s djurskyddsregler. Yttrandena är skrivna av forskare och väger studier mot varandra; de säger vad som är bäst för djuren, inte vad det kostar. Här är de viktigaste slutsatserna och hur de förhåller sig till svenska förhållanden.
Kycklingar som växer för fort
I en brittisk studie av 51 000 kycklingar från 176 flockar gick 27,6 procent så dåligt att det syntes tydligt, och 3,3 procent kunde nästan inte gå. EFSA fann 2023 att snabb tillväxt leder till skador på skelett och ben och föreslog lägre täthet och långsammare tillväxt. Svensk Fågel har kontrollerat kycklingarnas fötter sedan 1994, men det finns ingen offentlig svensk siffra för hur många som har svårt att gå.
Svansbitning hos grisar
Grisar som är stressade eller har för lite att göra biter varandras svansar. EFSA fann 2022 att utrymme, golv, luft, hälsa och foder spelar störst roll och att svansar inte bör kuperas. I Sverige har ungefär 1 till 3 procent av grisarna svansskador vid slakt, och ekologiska grisar ungefär hälften så ofta.
Kalvar och kor
EFSA rekommenderade 2023 att kalven får vara med kon minst ett dygn och gärna längre, att kalvar hålls i par eller små grupper från första veckan och att varje kalv får omkring 20 kvadratmeter för att kunna leka. Forskningen är oenig om tidig separation: den ger mindre stress när de skiljs, medan längre kontakt ger bättre socialt beteende senare. En svensk mjölkko får i snitt 2,6 kalvar innan hon slaktas.
Koldioxid vid slakt av grisar
Koldioxid är den vanligaste bedövningen av grisar i Sverige. EFSA skriver att hög koldioxidhalt ger andnöd innan grisen förlorar medvetandet, och att grisarna kan känna smärta och rädsla under tiden. SLU har prövat blandningar med kvävgas som gav mindre andnöd men sämre bedövning om inte syrehalten var mycket låg.
Transporter
EFSA fann 2022 att nötkreatur blir törstiga efter omkring 9 timmar och hungriga efter omkring 12, och att resorna bör vara så korta som möjligt. För fjäderfä och kaniner i lådor bör hela tiden utan foder, även på gården, vara högst 12 timmar. Den svenska gränsen på 8 timmar till slakt ligger under det.
Fisk
Forskningen talar för att fiskar kan känna smärta. SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd bedömde 2019 att det inte är etiskt godtagbart att bedöva fisk med koldioxid. Sverige odlade omkring 11 000 ton fisk 2017, mest regnbåge. Djurskyddslagens krav på bedövning gäller också fisk som slaktas genom avblodning.
Vilka djur som kan känna
2024 skrev över 600 forskare under New York-deklarationen: det finns starkt vetenskapligt stöd för att däggdjur och fåglar har medvetna upplevelser, och minst en realistisk möjlighet för alla ryggradsdjur och många ryggradslösa, som bläckfiskar, kräftdjur och insekter.
Sverige ger djuren minst antibiotika i EU.
Milligram antibiotika per kilo djurvikt (mg/PCU) 2022, de fyra lägsta och fyra högsta länderna i Europa, ur EU:s sista ESVAC-rapport via Our World in Data. Norge och Island är inte med i EU. EU:s mål till 2030 motsvarar ungefär 59 mg/PCU. Sedan 2024 mäts det på ett nytt sätt, och de siffrorna går inte att jämföra med de här.
Antibiotika till djur påverkar människor, eftersom bakterier som blir resistenta i djur kan spridas till oss. Sverige har länge legat lågt, med friska djur, mindre trängsel och förbudet från 1986 som förklaringar. 2024 sålde svenska veterinärer 9 088 kilo antibiotika till djur. Till grisar ökade det något jämfört med 2015, eftersom zinkoxid inte längre får användas förebyggande mot diarré hos smågrisar (SVA, Swedres-Svarm 2024).
Klimatet, marken och hagarna.
Per 100 gram protein, globala medelvärden ur Poore och Nemecek 2018 (Science 360:987), som sammanställde omkring 38 000 gårdar i 119 länder. Klimat i kilo koldioxidekvivalenter, mark i kvadratmeter per år. Nötkött från mjölkbesättningar kommer från kor och kalvar som också ger mjölk, och har därför lägre siffror än nötkött från köttdjur.
Idisslare som kor och får släpper ut metan när de smälter maten, och det är jordbrukets största källa till växthusgaser i Sverige (Naturvårdsverket). Det gäller också svenskt nötkött: per gram protein ger det mer utsläpp än kyckling, gris och ägg.
Samtidigt behövs betande djur för naturbetesmarkerna, som är bland de artrikaste miljöerna i landet. Arealen har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet, och när betet upphör växer markerna igen. Igenväxning är det största hotet mot de rödlistade arterna i odlingslandskapet (SLU Artdatabanken). Att äta mindre kött och att behålla hagarna drar därför åt olika håll för nötköttet, men inte för kyckling och gris, som till största delen äter spannmål och soja.
Svenskarna åt 50,7 kilo kött per person 2024, mot 53,2 kilo 2016. Kyckling har gått om både gris och nöt (Jordbruksverket, via Dagens PS).
Vad bönderna, djurrättsrörelsen och forskarna vill.
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund
Vill ha djurskyddsregler som både ger god djuromsorg och låter svenska gårdar konkurrera. LRF påpekar att svenska bönder ofta har högre kostnader än konkurrenterna i andra länder och att marknaden sällan betalar fullt för det svenska djurskyddet, och vill att importerade varor ska klara samma krav. I en remiss 2024 bad LRF om längre transporttider i norra Sverige, där slakterierna ligger långt bort.
Djurens Rätt
Vill förbjuda koldioxidbedövning av grisar, burar för höns, snabbväxande kycklingar, pälsdjursuppfödning och kirurgisk kastrering som rutin, och vill utöka beteskravet till fler djur.
Djurskyddet Sverige
Har samlat över 165 000 namn för att behålla och utöka beteskravet, vill förbjuda pälsdjursuppfödning och att länsstyrelsernas beslut ska gälla direkt. Organisationen beskriver mandatperioden 2022 till 2026 som ett försvar av den nivå som redan fanns.
Forskarna
EFSA:s yttranden pekar åt samma håll som djurskyddsorganisationerna på flera punkter, till exempel långsammare kycklingar, mer utrymme för kalvar och att ersätta koldioxid, men konstaterar också att det saknas beprövade alternativ i stor skala. Svenska forskare vid SLU och SVA har visat att det går att föda upp grisar utan att kupera svansar och med lite antibiotika, och prövar nu system där kalven går med kon.
Siffror som saknas.
- Hur många svenska kycklingar som har svårt att gå. Svensk Fågel bedömer fötterna, men gången redovisas inte offentligt.
- Hur stor del av grisarna som bedövas med koldioxid. Det är den vanligaste metoden, men ingen myndighet redovisar andelen.
- Hur stor del av importerat kött som kommer från djur som hållits på sätt som är förbjudna i Sverige.
- Hur många kontroller som görs oanmälda på gårdarna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Jordbruksverkets statistikdatabas: lantbruksdjur i juni 1981 till 2025 (JO0103F01) och slakt (JO0604A3, JO0604A5).
- Nationell djurskyddsrapport 2025 (Jordbruksverket, maj 2026): kontroller, brister, djurförbud och Livsmedelsverkets kontroller på slakterier.
- Brå: anmälda brott och lagföringar 2016 till 2025.
- Djurskyddslagen (2018:1192), djurskyddsförordningen (2019:66) och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2019:7, 2019:8, 2019:18, 2019:20, 2019:23).
- EU: direktiv 1999/74/EG, 2007/43/EG och 2008/120/EG, förordningarna 1/2005, 1099/2009 och 2019/6.
- EFSA:s yttranden om djurskydd 2020 till 2023 i EFSA Journal.
- Klimat och mark: Poore och Nemecek 2018 via Our World in Data. Antibiotika: ESVAC 2022 via Our World in Data och SVA.
- Ståndpunkterna är organisationernas egna, hämtade från deras webbplatser i oktober 2026.