Var startar folk företag, och var finns jobben?

Kort svar: Ungefär 11 nya företag startas varje år per 1 000 invånare i arbetsför ålder, nästan lika många som 2010. Konkurserna har ökat sedan 2022 och låg 2024 och 2025 på de högsta nivåerna sedan serien börjar 2013. Vård och omsorg är den största branschen med 16 procent av jobben. Bara 64 av 290 kommuner har fler jobb än förvärvsarbetande invånare, och Solna har mer än dubbelt så många.

Hur mycket företagen forskar och var i landet står på Forskning och innovation. Vad företagen exporterar och till vilka länder står på Handel, export och import.

Nya företag

Hur många som startar, och vad företagen omsätter.

Riket

    Konkurser

    Företag som går i konkurs, och de anställda som drabbas.

      Konkurser på djupet

      Hur många, hur stora, och mot hur många som startar.

      Riket

        Konkurser sedan 1996

        Hela landet, trettio år tillbaka.

        Branscher

        De största branscherna i kommunen.

          Pendling

          Dagbefolkning mot nattbefolkning.

          Riket

            Företagsklimat

            Vad företagen tycker om kommunens service.

              Vad säger forskningen?

              Vilka företag skapar jobben?

              Nyföretagandet i Sverige har legat ganska stilla i femton år, medan konkurserna har ökat sedan 2022 och 2024 och 2025 var de fler än något år sedan Koladas serie började 2013. Uppgången kom samtidigt som räntorna steg och hushållen höll igen.

              Jämfört med grannländerna ligger Sverige i mitten. En mindre del av företagen är nystartade varje år än i Norge och Island, men fler än i Danmark. Andelen som driver eget är högre än i Norge och Danmark men lägre än i Finland och Island. Fler företag betyder ändå inte automatiskt mer tillväxt: forskningen pekar på att det är de få unga företagen som växer snabbt som skapar jobben, inte antalet småföretag.

              Nya företag och egna företagare i Norden

              LandNya företag 2023, andel av alla aktivaDriver eget 2024, andel av de sysselsatta
              Sverige8,7 %8,2 %
              Norge11,8 %4,3 %
              Danmark7,3 %6,9 %
              Finland9,0 %10,5 %
              Island11,2 %11,8 %

              Källa: Eurostat, företagsdemografi (bd_size) och arbetskraftsundersökningen (lfsa_esgaed och lfsa_egaed, 15 till 64 år), hämtat oktober 2026. Andelen som driver eget är vår beräkning av egenföretagare delat med alla sysselsatta. Länderna har bytt metod i företagsdemografin flera gånger, så små skillnader ska inte läsas för noga.

              1. Är det de små företagen som skapar jobben?

                Nej, det är de unga. När man tar hänsyn till hur gamla företagen är finns inget tydligt samband mellan storlek och tillväxt. Nystartade och unga företag står för en stor del av de nya jobben, men många av dem lägger också ner. Studien bygger på amerikanska data.

                Haltiwanger, Jarmin och Miranda (2013), Review of Economics and Statistics.

              2. Betyder många småföretag mycket entreprenörskap?

                Inte nödvändigtvis. I en jämförelse av 50 länder har de länder där många är egenföretagare färre miljardärer som byggt sina egna företag. Länder med högre inkomst, mer tillit, lägre skatter, mer riskkapital och enklare regler har fler sådana entreprenörer men färre egenföretagare.

                Henrekson och Sanandaji (2014), PNAS.

              3. Hindrar brist på pengar folk från att starta företag?

                Det tyder svenska data på. Den som vann på lotto eller fick ett arv blev oftare egenföretagare, vilket talar för att många skulle starta om de kunde låna eller hade eget kapital. Senare studier är inte lika entydiga.

                Lindh och Ohlsson (1996), Economic Journal.

              4. Är de mest framgångsrika grundarna unga?

                Nej. Bland det ena av tusen nya företag som växer snabbast var grundaren i snitt 45 år när företaget startade. Erfarenhet verkar väga tyngre än ungdom. Studien bygger på amerikanska data.

                Azoulay, Jones, Kim och Miranda (2020), American Economic Review: Insights.

              5. Vad hände när skatten på utdelning i fåmansföretag sänktes?

                Ägarna tog ut mer som utdelning och mindre som lön. När skatten sänktes 2006 ökade inte deras sammanlagda inkomst, de bytte bara etikett på den. Studien säger inget om investeringar eller jobb.

                Alstadsæter och Jacob (2016), Scandinavian Journal of Economics.

              6. Anställer företagen fler om arbetsgivaravgiften sänks?

                Lite. När avgiften för unga sänktes 2007 växte de företag som hade många unga anställda, och sysselsättningen bland unga steg med 2 till 3 procentenheter. Företagen höjde samtidigt lönerna för alla sina anställda, inte bara för de unga.

                Saez, Schoefer och Seim (2019), American Economic Review.

              Källor och metod

              Var siffrorna kommer ifrån.

              • Källa: Kolada. Nystartade företag och arbetsställen (ursprungligen Tillväxtanalys), konkurser, företag, omsättning, branschbredd, sysselsatta per bransch, pendling och bruttoregionprodukt (ursprungligen SCB), och företagsklimat ur SKR:s mätning Insikt.
              • Egen bearbetning av Koladas data: dagbefolkning mot nattbefolkning (sysselsatta efter arbetsställe delat med sysselsatta efter bostad) och lönesumman dag mot natt.
              • Egen bearbetning av Koladas data, konkurser på djupet: antal konkurser och berörda anställda (Koladas tal per 1 000 invånare gånger befolkningen 16 till 64 år), konkurser per 1 000 företag och per 100 nystartade företag, och anställda per konkurs. Företagsklimat totalt är Koladas gamla mått till och med 2023 och det nya från 2024.
              • Källa: OECD (Timely Indicators of Entrepreneurship, ursprungligen SCB), CC BY 4.0. Konkurser i hela landet per år och månad sedan 1996 och per bransch sedan 2009. Säsongen är egen bearbetning. Ger också rikets konkurser per invånare, per nystartade och per företag före 2013.
              • Källa: SCB, CC0. Pendlingen per kommun 1993 till 2019 ur den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) och BRP per sysselsatt för hela landet 1993 till 2011 ur regionalräkenskaperna. Andelarna och kvoterna är egen bearbetning.
              • Inte med: Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet (skyddad, får inte återpubliceras), konkursstatistik från kreditupplysningsföretagen och Bolagsverkets register, vars villkor för återpublicering vi inte har kunnat klarlägga. Tillväxtanalys konkurser per månad och bransch väntar av samma skäl; månader och branscher kommer i stället från OECD, för hela landet.

              Inget är uppskattat av oss utom kvoterna under egen bearbetning. Allt kommer från Kolada och OECD. Varje kommuns egen sida har fler siffror om arbete och ekonomi; klicka på ett namn i listorna.